Minns du?
1. Svampar gör mycket nytta, de bidrar till nedbrytningen av döda löv på hösten och är föda till bl.a sniglar, skogsmöss och ekorrar.Vissa mögelsvampar som man ollar använder man till läkemedel som t.ex Penicillin och vitaminer. Man kan också äta vissa svampar.
2. Vissa svampar är giftiga och man kan till och med dö av vissa. Några får man bara ont i magen och kräks av medan man Kan få hallucinationer av andra. Men den farligaste är det giftet som slår ut kroppen reningssystem. Man kan inte leva utan ett reningssystem. Svampar kan också växa i hus och då kan man behöva riva hela huset och sanera området vilket kan kosta väldigt mycket pengar.
3. a) Den del av svampen vi plockar är fruktkroppen som bara är en jätte liten del av svampen. Själva svampen finns under marken, det är mycelet och det kan vara flera kilometer långt. b) Fruktkroppens uppgift är att sprida svampens sporer som kan finnas mellan skivorna på skivlingar, på taggarna på tagg svampar, i rören på rörsoppar och på andra ställen på andra sorters svampar.
4. När en svampspor har grott så bildas svamptrådar och sedan mycel. När mycelet blivit tillräckligt stort och det är lagom varmt och fuktigt så börjar fruktkroppar bildas.
5. Jästen innehåller jästsvampar. När de använder socker till att göra energi så koldioxid och etanol och när man bakar så sväller degen upp med hjälp av koldioxid gasen. Det är vad Jäst gör för nytta i deg.
6. kulmögel är en skadesvamp eftersom den sätter sig på maten och gör att den möglar. Fotsvamp är också en skadesvamp eftersom den växer in i huden på undersidan av våra fötter.
7. Två exempel på matsvampar är karl-jonan och kantareller, de är inte giftiga och därför kan man äta dem.
8. Två exempel på giftsvampar är spindelskivling som är dödlig och flugsvamp.
9. En svamp som en snigel har ätit på behöver inte vara ätlig eftersom att vissa sniglar och insekter inte påverkas av giftet i svampar. Alltså kan en svamp en snigel ätit på vara giftig men snigeln påverkas inte.
10. Om jag skulle hitta vitt ludd nere i marken så kan det vara mykorrhitza som det kallas när svampar lever i och på växters minsta rötter. Det kallas att växten och svampen lever i Symbios.
11. Svampar kan skaffa sig näring på tre olika sätt. De kan leva som nedbrytare och då få näring av material de bryter ner som t.ex döda växt och djurdelar. De kan också leva som parasiter och ta näring från andra levande varelser som t.ex honungsskivlingen som sätter sig direkt på trädet och tar näring ifrån det. Men svampar kan också leva i symbios med växter eller grönalger.
12. Man delar in lavar i grupperna busklav, bladlav och skorplav. Busklaven ser ut som en buske och kan antingen växa som en buske eller växa på en gren. Bladlaven går att peta loss från underlaget eftersom den sticker upp från underlaget. Men skorplaven sitter hårt fast på underlaget och det följer oftast med om man ska peta loss den.
Förstår du?
1. Svampar tillhör inte växtriket eftersom att de inte har det gröna ämnet klorofyll i sig. En organism måste ha klorofyll i sig för att räknas som en växt och svampar har inte klorofyll i sig, alltså är svampar inte växter.
2. Större delen av svampen ser vi inte eftersom att den är nere i marken. Det kallas för mycel. Den lilla delen vi ser kallas för fruktkropp och den är till för att sprida sporer. Men själva svampen kan sträcka sig flera kilometer under markytan.
3. Det finns olika typer av svamp gifter. Det mins skadliga ger dig bara ont i magen och du kan kräkas, det giftet finns i bl.a vissa riskor och kremlor. Men i bl.a vissa flugsvampar finns ett gift som gör att du blir yr, får huvudverk och kan få hallucinationer. Det är ett väldigt farligt gift. Men det farligaste är det giftet som finns i spindelskivlingar, det verkar inte fören några dagar efter du har ätit svampen och slår ut kroppens reningssystem. Man kan inte leva utan reningssystemet och därför är det här giftet dödligt.
4. I naturen så är svamparna nedbrytare på hösten för då bryter de med bakterierna ner alla löven. Den är också viktig föda för djur som t.ex ekorrar, sniglar och skogsmöss. Svampen hjälper också växter som den lever i symbios med eftersom Mykorrhiza ger växter bättre tillväxt och skyddar mot skadegörare.
5. En symbios mellan en svamp och en växt går till så att svampen lindar sina svamptrådar runt trädets minsta rötter och får då svampen socker som växten bildat och växten får lite vatten av svampen. Det kallas för Mykorrhiza och växten får också bättre tillväxt på magra marker och skydd mot skadegörare angrepp av det här.
6. Degen jäser inte efter gräddning eftersom att jästsvamparna dör i ugnen.
7. Miljöförändringen kan påverka förekomsten av svamp eftersom att många svamparter har speciella krav på sin miljö. Om det t.ex blir försurningar så kan Blodriskan försvinna och om man planterar gran på ängsmarker så försvinner vaxskivlingarna.
8. Lavkartan kan vara lika bra som luftmätning med instrument eftersom att lavar är känsliga mot luftföroreningar. Om det är mer lavar i ett område betyder det att det är renare luft men om det är mindre lavar i ett område så är det sämre luft.
