Blodet och blodomloppet

Minns du?  

1. Vilka är blodets viktigaste uppgifter?

Blodets viktigaste uppgift är att transportera näring, syre och vatten till alla kroppens celler och att sedan transportera bort avfallet och värmen som bildas i cellerna när de arbetar. I blodet så finns vita blodkroppar som är väldigt viktiga för att bekämpa bakterier och sjukdomar. När vi blir skadade och blodet kan rinna ut ur blodådrorna så är det blodplättarna och andra delar av blodet som ser till att blödningen slutar. 

2. Hur går blodet runt i kroppen?

Blodet går runt i kroppen i det lilla och stora kretsloppet. Det lilla kretsloppet går från hjärtat, till lungorna och tillbaka igen. Då hämtar blodet syre i lungorna och lämnar ifrån sig koldioxid. Det stora kretsloppet går ut från hjärtat, genom aortan, genom artärerna, genom de små kapillärerna och sedan genom venerna tillbaka till hjärtat. Blodet som innehåller syre kommer från lungorna och blodet hämtar upp näring från tarmarna. Det är genom det stora kretsloppet som cellerna får det dem behöver.  

3. Vad består blod av?

Blod består av blodplasma, blodkroppar och blodplättar. Ungefär hälften, ca 55 %, av blodet består av blodplasma, vilket är mestadels vatten med lösta ämnen i. Det lösta ämnena i blodplasman är bland annat näringsämnena som ska transporteras till cellerna, och avfallet som tillkommer när cellerna arbetar. Blodplasman har en gulaktig färg men de röda blodkropparna gör att blodet blir rött. Det finns två olika sorters blodkroppar, vita blodkroppar och röda blodkroppar, och blodet består av ca 45 % blodkroppar. Det finns också små blodplättar i blodet. De röda blodkropparna har ingen cellkärna och innehåller Hemoglobin vilket ger dem den röda färgen och förmågan att ta upp och lämna av syre. De flesta blodkropparna är röda blodkroppar, ungefär en fjärdedel av kroppens celler är röda blodkroppar. En röd blodkropp lever i ungefär fyra månader. Vita blodkroppar är större än röda blodkroppar eftersom de har en cellkärna. De är också mycket färre än de röda blodkropparna, och kan leva så kort som i en timme upp till så länge som flera år. De vita blodkropparnas uppgift är att försvara kroppen mot sjukdomar, bakterier och infektioner. Blodplättarna är mycket små och finns därför i stort antal. En blodplätt lever i ungefär en vecka. Blodplättarnas uppgift är att stoppa blödningar genom att levra blodet. 

4. Vilken uppgift har de röda blodkropparna?

De röda blodkropparnas uppgift är att transportera syre till cellerna. De röda blodkropparna kan transportera syre till cellerna eftersom de innehåller hemoglobin som i sin tur innehåller järn. Hemoglobin gör att de röda blodkropparna kan ta upp syre i lungorna och sedan lämna av sig det till kroppens celler. De röda blodkropparna tar upp syre i lungorna och pumpas sedan ut i kroppen. De åker genom artärerna och avlämningen av syre sker i kapillärerna. Sedan transporteras de tillbaka till hjärtat genom venerna, då är de syrefattiga. 

5. Hur mycket blod har du i kroppen?

Blodmängden i en vuxen människa är ungefär fem liter. Blodet förnyar sig också hela tiden. I många av de ben vi har i kroppen så finns den så kallade röda benmärgen. I den så tillverkas det nya blodkroppar. De blodkroppar som dör och är förbrukade tar levern hand om. Det är inte bara blodkropparna som förnyas, blodvätskan förnyas också. Blodvätskans renas genom att den först blir vävnadsvätska, vilket sker genom att blodvätskan trycks ut ur blodkärlen och in i vävnaden. Vävnadsvätskan blir sedan lymfa, genom att den sugs upp genom lymfkärlen. Lymfan transporteras sedan genom kroppen via lymfkärlen och renas med hjälp av lymfkörtlar som finns på vägen. I lymfkörtlarna så finns det vita blodkroppar som sköter reningen. De renar lymfan från t.ex. döda celler och bakterier. När lymfan är renad så återgår den till blodvätska och kommer tillbaka till blodet genom nyckelbensvenerna. 

6. Hur går det till när blodet levrar sig?

blodet behöver levra sig, eller koagulera som det också kallas, när vi har fått ett sår där blodet kan rinna ut ur blodkärlen. Det kan vara en skada då blodet kan rinna ut ur kroppen men också en inre blödning. Blodplättar och ämnet fibrinogen är det som levrar blodet. Blodet levrar sig genom att blodplättarna, som är lite klibbiga och ojämna, fäster sig vid kanten på såret. Ämnet fibrinogen bildar sedan en vävnad vid skadan. I det här vävnaden så fastnar blodkroppar och då täpps såret igen. 

7. Vilken uppgift har kranskärlen?

Kranskärlen är blodkärl som sitter på hjärtats utsida och har i uppgift att förse hjärtat med syre och näring. Hjärtat består också av celler som behöver näring och syre för att kunna arbeta. 

8. Vad kallas de klaffar som finns mellan hjärtats förmak och kammare?

Klaffarna som finns mellan hjärtats förmak och kammare kallas för segel-klaffar. Fick-klaffarna ligger mellan kamrarna och de blodådror där blodet pumpas ut ur hjärtat. De öppnas när kamrarna drar ihop sig och segelklaffarna stängs. Det är klaffarna som gör att blodet rinner rätt väg genom hjärtat. När blodet kommer till hjärtat så kommer det först till förmaken, då är alla klaffar stängda. När förmaken drar ihop sig så kan blodet komma in i kamrarna eftersom segel-klaffarna öppnas. När kamrarna drar ihop sig så stängs segelklaffarna så att blodet inte pumpas tillbaka till förmaken, men fick-klaffarna öppnar sig så att blodet pumpas ut i kroppen.

När hjärtat jobbar så ger klaffarna upphov till två ljud. När segel-klaffarna stängs så uppstår det ett dovt ljud och när fick-klaffarna slår igen så uppkommer det ett kortare och hårdare ljud. De här ljuden kan man höra med ett stetoskop.

9. Vad är a) en artär b) en ven c) en kapillär?

a. En artär är en blodåder som leder blodet bort från hjärtat. Artärerna blir tunnare och tunnare och tillslut så övergår de till kapillärer. Ett exempel på en väldigt viktig artär är aortan, vilket är den stora kroppspulsådern. Artärer har tjocka väggar som är elastiska och har kraftiga muskler eftersom de behöver klara det höga trycket som skapas när hjärtat pumpar ut blodet. Det kallas för blodtryck. Tryckvågorna som skapas har en en hastighet på 6-10 meter i sekunden. 

b. En ven är ett blodkärl som leder tillbaka blodet till hjärtat. Efter att artärerna har övergått till kapillärer så blir de vener. Väggarna i venerna är mycket tunnare än artärernas och till skillnad från artärerna så har de inte så kraftiga muskler och inte så elastisk vävnad. Det är för att trycket är mycket lågt i venerna och blodet i dem flyter långsammare i en jämn ström. Blodet pumpas fram med hjälp av muskler runt venerna och klaffar. En viktig ven är hålvenen. 

c. Kapillärer är små, tunna blodkärl där blodet lämnar av syre och näringsämnen till cellerna, och var cellernas avfall lämnas över till blodet. Det händer eftersom kapillärernas väggar är väldigt tunna och därför så kan blodvätskan passera genom väggen. Det finns väldigt många kapillärer i kroppen, ca 100 000 km. 

10. Vilka vener innehåller syrerikt blod?

Lungvenerna innehåller syrerikt blod, eftersom de transporterar syrerikt blod från lungorna tillbaka till hjärtat. 

11. Hur pressas blodet fram i venerna?

Blodet pressas fram genom venerna med hjälp av klaffar och muskler runt venerna. De muskler som finns runt venerna kallas för muskelpumpen och när de drar ihop sig och så pressas blodet framåt. De åker då igenom klaffarna men de rinner inte tillbaka eftersom klaffarna stängs. För att muskelpumpen ska fungera bra så är det viktigt att man rör på sig. 

12. Var sker ämnesutbytet mellan blodets och kroppens celler? 

Ämnesutbytet mellan blodet och kroppens celler sker i kapillärerna. Genom artären så kommer det blod som innehåller syre och näringsämnen in i kapillären. Blodet lämnar där över syre och näringsämnen. Eftersom väggarna i kapillären är så tunna så kan blodvätskan passera igenom dem och lämna av näringen. De röda blodkropparna lämnar av syre, Blodet tar också upp cellernas avfall och transporterar sedan bort det. Kapillärerna övergår sedan till vener som transportera blodet tillbaka till hjärtat. I kapillärerna så kan vita blodkroppar ta sig ut i vävnaden och bekämpa smittämnen. 

13. Av vad bildas lymfa?

Lymfa bildas av vävnadsvätska som tidigare har varit blodvätska. Blodvätskan blir till lymfa då den renas. Först så kommer blodvätskan ut i vävnaden och blir vävnadsvätska och sedan sugs den upp av lymfkärl och blir lymfa. Lymfan renas när den transporteras genom lymfkärlen och förbi lymfkörtlar. Tillslut kommer lymfan till blodet igen genom nyckelbensvenerna och blir blodvätska. 

14. Nämn en viktig uppgift som lymfkörtlarna har.

En viktig uppgift som lymfkörtlarna har är att att rena lymfan och då också blodvätskan. Lymfan var tidigare blodvätska och vävnadsvätska, vilket kan innehålla bakterier och döda vita blodkroppar. Man kan känna lymfkörtlarna på undersidan av den bakre delen av underkäken som små kulor under huden, t.ex. när du har fått en halsinfektion eftersom lymfkörtlarna jobbar väldigt hårt då. 

15. När är man immun mot en sjukdom?

Man är immun mot en sjukdom när man har antikroppar kvar i blodet mot ett speciellt smittämne. Antikroppar kan tillverkas av vita blodkroppar. De vita blodkropparna kan döda bakterier genom att i kapillärerna ta sig ut i vävnaden och sedan ”äta upp” eller innesluta bakterierna som finns där, som sedan dör i den vita blodkroppen. Men den vita blodkroppen kan också bilda antikroppar som sätter sig på bakterierna. Då oskadliggörs bakterierna och man blir frisk. Eftersom de vita blodkropparna tillverkar mer antikroppar än vad som behövs så blir man immun. När samma smitta kommer tillbaka till kroppen så behöver man inte bli sjuk eftersom de vita blodkropparna redan har tillverkat antikroppar som tar hand om bakterierna. 

Med hjälp av den här vetskapen så har man kunnat tillverka vaccin och serum. Vaccin innehåller svaga eller döda bakterier eller virus vilket gör att kroppen bildar antikroppar mot dem och man blir immun. Serum innehåller färdiga antikroppar mot t.ex. ett speciellt ormgift. 

16. Varför blir man allergisk?

Man blir allergisk eftersom kroppen överreagerar på ett ämne. I kroppen finns det mastceller som innehåller blåsor med histaminer. När ett främmande ämne, en Antigen, kommer i kontakt med slemhinnor eller hud så bildas det antikroppar mot det ämnet. De här antikropparna fäster sig på mastcellen och när Antigen kommer i kontakt med t.ex. slemhinnan igen så binder antikropparna Antigena till sig vilket gör att matcellen skickar ut histaminer. Det är histaminerna som orsakar allergiska reaktioner. Vilken allergisk reaktion man får beror på var man kommer i kontakt med Antigen. Om man kommer i kontakt med Antiken i luftrören så får man astma, om den kommer i kontakt med huden så får man eksem eller nässelutslag och om man kommer i kontakt med antigen i näsan så får man snuva. Det är histaminerna som har släppts lös i det området där man kommer i kontakt med antigen och för att minska den allergiska reaktionen så får man medicin som innehåller antihistaminer. 

Saker man kan vara allergisk mot är t.ex. ämnen från djur (hund, katt, häst m.m.), sådant man äter (ägg, nötter m.m.), pollen eller nickel m.m.  

17. Vilka blodgrupper känner du till?

De blodgrupper jag känner till är A, B, AB och 0. Det är blodgrupper enligt AB0-systemet. Blodgrupper i Rh-systemet är Rh+ och Rh-.

Blodgrupper är bra att känna till vid blodtransfusion och graviditet. Vid blodtransfusion så är det viktigt att veta blodgrupper eftersom mottagarens blod kan innehålla antikroppar mot givarens blod.  Det kan göra att blodkärl täpps igen och stoppar blodflödet, samt att vävnaden runt omkring skadas eftersom blodet från givaren och blodet från mottagaren klumpar ihop sig. 

Vid graviditet så är det viktigt att veta vilken blodgrupp man är eftersom mammans blod kan bilda antikroppar mot barnets blod, vilket är skadligt för barnet. 

Det var läkaren Karl Landsteiner från Österrike som år 1909 införde AB0-systemet, vilket var väldigt viktigt i första världskriget. Han fick nobelpriset för sin upptäckt. 

Förstår du?

1. Varför dör man om hjärtat låter bli att slå under en längre stund?

Man dör om hjärtat slutar slå för en längre stund eftersom det är hjärtat som gör att blodet pumpas ut i kroppen och kan leverera syre och näring till cellerna. Om hjärtat inte pumpar ut blodet så kommer inte cellerna få näring eller syre. Då kommer cellerna att dö. Ett av de första organen som slutar fungera när det inte får syre är hjärnan. När hjärnan och dess cellerna inte får något syre så förlorar man snabbt medvetandet. Sedan kan man dö av hjärnskador. Hjärtstopp är därför mycket farligt, men nuförtiden så är det större chans att man överlever eftersom man kan genomföra hjärt och lungräddning samt få hjälp av läkarvård. 

2. Vad händer när bakterier gör dig sjuk och du frisknar till igen?

Bakterier och virus gör dig sjuk eftersom de släpper ut giftiga ämnen, toxiner, i vår vävnad. När bakterierna eller viruset finns i kroppen så tar det en tid innan man blir sjuk. Det tar olika långt tid för olika sjukdomar att bryta ut, och tiden innan den bryter ut kallas för inkubationstid. Vissa sjukdomar har bara några timmars inkubationstid, som t.ex. matförgiftnings bakterier, och andra sjukdomar har en inkubationstid på flera dagar eller en vecka, som t.ex. förkylningsvirus och Salmonella bakterier. Kroppen har två försvar mot bakterier och virus, ett yttre och ett inre försvar. Det yttre försvaret är huden och slemhinnorna. När bakterierna eller viruset tar sig igenom det yttre försvaret så måste det inre försvaret oskadliggöra smittämnet. Det inre försvaret är vita blodkroppar, och de kan bekämpa virus på två olika sätt. Det första sättet är att de vita blodkropparna tar sig ut till vävnaden där smittämnet finns genom kapilärena. Den vita blodkroppen ”äter upp” eller innesluter smittämnena och de dör sedan inne i blodkroppen. 

Det andra sättet som vita blodkroppar kan bekämpa smittämnen på är genom antikroppar. När smittämnena kommer in i kroppen och vi blir sjuka så tillverkar de vita blodkropparna antikroppar. Antikropparna fäster sig på smittämnet som bekämpas och man tillfrisknar. När smittämnet är bekämpat och man har blivit frisk igen så finns det kvar antikroppar mot det smittämnet och därför så blir man immun mot det smittämnet. Om smittämnet kommer tillbaka så behöver man inte bli sjuk eftersom det redan finns antikroppar mot smittämnet och de vita blodkropparna behöver inte gå igenom processen av att bilda antikroppar. Det kallas att man har byggt upp ett immunförsvar.  

3. Vad är det för skillnad mellan vaccinering och serumbehandling?

Skillnaden mellan vaccinering och serumbehandling är att vaccinering innehåller döda eller försvagade bakterier eller virus, och serum innehåller färdiga antikroppar. Vaccin innehåller döda eller försvagade bakterier eller visrus eftersom de gör att de vita blodkropparna bildar antikroppar och då blir man immun mot sjukdomen. Man brukar vaccinera sig mot t.ex. bältros. Serum innehåller färdiga antikroppar mot t.ex. ormgift. 

4. Vad måste man veta om givaren och mottagaren vid en blodöverföring?

Man måste veta givaren och mottagarens blodgrupper. Man måste veta deras blodgrupper eftersom att mottagarens blod kan innehålla antikroppar mot givarens blod. Det kan orsaka skador på vävnaden i kroppen eftersom blodet klumpar ihop sig och stoppar blodflödet. 

5. Vilka två av sjukdomarna som beskrivs i kapitlet tyckte du var värst? Motivera!

Jag tycket sjukdomarna åderförkalkning och stroke är de värsta sjukdomarna. Åderförkalkning innebär att det bildas hårda förtjockningar av blodkärlens väggar, vilket kan orsaka blodproppar, och dessutom kan det göra att blodkärlen brister. Åderförkalkning orsakas av blodfetter som t.ex. kolesterol. Jag tycker att den sjukdomen är värst eftersom den kan börja utvecklas redan i tjugoårs åldern och de mat och motionsvanor man har då kan påverka om man får en blodpropp i framtiden. Om man i den åldern inte tänker på att mat och motionsvanor påverkar det så kan det orsaka många hälsoproblem i framtiden. En blodpropp gör så att blodet inte kan ta sig fram i blodådran och på så sätt kan cellerna inte få syre och näring. Om man får en blodpropp i hjärtats kranskärl så får man kärlkramp eller en hjärtinfarkt. Om man får en blodpropp i hjärnan, även kallad hjärninfarkt, så får man en stroke. Stroke kan också orsakas av hjärnblödning. Jag tycker att stroke är den näst värsta sjukdomen eftersom den kan leda till både förlamning och död. Men eftersom den kan orsakas av åderförkalkning så tycker jag att åderförkalkning är värst.

Hjärtats Anatomi

1. vänster kammare
2. Aortan
3. nedre hålven
4. övre hålven
5. höger förmak
6. höger kammare 
7. lungartär
8. lungvener
9. vänster förmak
10. fickklaff
11. segelklaff

 Blodomloppet

1. nedre hålven
2. höger förmak
3. höger kammare
4. lungartär
5. lungorna
6. lungvener
7. vänster förmak
8. vänster kammare
9. aortan
10. kroppens celler
11. tarmar och njurar

1. Artärer
2. vener
3. kapillärer 
4. röd blodkropp
5. cell

b. Vilka blodkroppar kan lämna kapillären?

De vita blodkropparna kan lämna kapillären.

c. vad kallas vätskan ute i vävnaden?

Vätskan ute i vävnaden kallas för vävnadsvätska. 

d. Den förlorade vätskan måste tillbaka till blodet. Var kommer vätskan tillbaka i blodet?

Vävnadsvätska är först blodvätska. Blodvätska tar sig ut i vävnaden i kapillären, eftersom kapillär väggen är väldigt tunn, och blir där vävnadsvätska som lämnar över näringsämnen till cellerna. Vävnadsvätskan tar också upp cellernas avfall och tar sig sedan tillbaka till blodet genom kapillär väggen.

Vävnadsvätskan kan också sugas upp av lymfkärlen och bli lymfa. Lymfan transporteras sedan genom lymfkärlen. Den transporteras förbi lymfkörtlar där den renas av vita blodkroppar. Lymfan blir sedan blodvätska igen när den transporteras ut i blodet genom nyckelbensvenerna. 

e. Vilken betydelse för cellerna har vätskeströmningen genom vävnaden. 

Vätskeströmningen genom vävnaden har betydelse för cellerna eftersom vätskan innehåller näringsämnen som den lämnar av till cellerna. Den för också bort cellernas avfall.  

Huden

1. Vilka tre lager består huden av?

Huden består av överhud, läderhud och underhud. Överhuden är det yttersta och det tunnaste lagret. Det är överhuden som är det främsta skyddet mot omvärlden, t.ex. så skyddar den mot uttorkning och bakterier. I överhuden så finns det inga blodkärl och därför så dör hudcellerna väldigt snabbt. Men det produceras också nya celler underifrån, i överhudens tillväxtlager, som ersätter de celler som dött. Lagret av döda celler kallas för hornlagret. Läderhuden är under överhuden och är mycket tjockare än överhuden. I läderhuden så finns det blodkärl, känselkroppar, svettkörtlar, hårsäckar och talgkörtlar. Underhuden är det innersta skiktet av hud. I underhuden så finns  fettvävnaden. Den är stötdämpande, isolerar kroppen så att man inte fryser och fungerar som en näringsreserv. När vi inte har mat som vi kan få näring ifrån så tar kroppen från fettvävnaden. Det är en egenskap som lever kvar från tiden då vi människor inte alltid kunde hitta mat, men eftersom vi hade fettvävnaden så kunde vi överleva. Människokroppen är alltså anpassad till perioder av svält. Nu förtiden så behöver de flesta inte svälta men fettvävnaden finns fortfarande kvar och det leder till att många blir överviktiga. 

Fettvävnaden består av fettceller och till skillnad från muskelcellerna så ökar antalet fettceller och de blir större när fettmängden ökar. När man sedan, t.ex. går ned i vikt, så minskar inte antalet fettceller med de blir mindre. Därför är det mycket lättare för de som har varit överviktiga att bli det igen än för en person som inte varit överviktig förut. 

2. Nämn tre uppgifter som huden har. 

Huden har väldigt många uppgifter. Den skyddar oss mot yttervärlden, till exempel bakterier, smuts och stötar. Det är främst överhuden som skyddar mot det. Huden har också uppgiften att hålla kroppstemperaturen. Om vi blir för varma så ser huden till att vi svettas och i huden så finns också fettvävnaden som hjälper oss att hålla värmen. En tredje viktig uppgift som huden har är att hålla kvar vätska i kroppen. Vätskor är t.e.x vatten och blod. Brännskador på huden kan göra att man förlorar mycket vätska. 

3. Förklara vad pigmentet är för något.

Pigment är färgkorn i överhuden som skyddar mot farlig solstrålning. Olika personer har olika många färgkorn i huden, och det gör att vi har olika mörk hud och olika lätt att bli brun. Pigmentet skyddar mot solen genom att pigment-mängden ökar när vi träffas av solstrålarna och då tål huden strålningen mycket bättre. Pigmentet finns också i håret på kroppen. Desto mörkare pigment man har, desto mörkare hår har man. När man blir äldre så kan pigment-mängden minska vilket leder till att håret kan bli grått och sedan vitt. 

4. Varför får vi ibland gåshud?

Vi får ibland gåshud på grund av hårresarmuskeln. När vi upplever kyla eller rädsla så kan hårresarmuskeln som sitter fats i hårsäcken spännas och då får vi gåshud. 

5. Varför blir huden rynkig hos äldre personer?

Huden blir rynkig på äldre personer eftersom den förlorar sin elasticitet. I läderhuden så finns det så kallade elastiska trådar och det är dem som gör att huden blir jämn och slät. Men när man blir äldre så blir trådarna mindre elastiska och då så blir huden rynkig. 

6. Förklara hur det kommer sig att vi får pormaskar och finnar?

Pormaskar och finnar orsakas av talgkörtlarna som finns i läderhuden. Talg är nödvändigt för att huden inte ska torka ut, det lägger sig som ett skyddande lager på huden. Men i puberteten så kan det bildas mycket mer talg och det kan leda till pormaskar och finnar. En pormask är när det bildas en propp i talgens utförsgång. En finne är när det blir en infektion i utförsgången. Om man sedan klämmer eller rör på finnen så kan det leda till att man sprider infektionen vidare och får mer finnar. Man kan också få hudsjukdomen acne. 

När puberteten är över så försvinner ofta finnarna, men saker man kan göra för motverka finnar är att tvätta ansiktet med vatten och vara ute i solen. 

7. När du blir varm så behöver kroppen kyla ned sig, förklara hur det går till. 

Kroppen kyler ned sig genom att man svettas. I läderhuden så finns det svettkörtlar och de pumpar ut svett, vilket är vatten och salter, på hudytan. Det kyler ner kroppen genom att svetten avdunstar. Kroppen kyler också ned sig på ett annat sätt. När vi är varma så pumpar mer blod genom blodkärlen i huden och det gör att blodet blir svalare inan det pumpas till andra delar av kroppen. På så sätt hindrar huden oss från att bli överhettade. 

Muskler

 1. Nickmuskel - Musculus sternocleidomastoideus

2. ansiktsmuskler - många olika

3. Deltamuskel - deltoideus

4. stora bröstmuskeln - Musculus pectoralis

5. biceps - musculus biceps brachii

6. raka bukmuskeln - Rectus abdominis

7. yttre sneda bukmuskeln - Musculus obliquus externus abdominis

8. raka lårmuskeln - musculus quadriceps femoris

9. skräddarmuskeln - musculus sartorius

10. Nackmuskel - Levator scapulae

11. kappmuskel - trapezius

12. breda ryggmuskeln - Latissimus dorsi 

13. triceps - Triceps brachii

14. sätesmuskeln - Gluteus maximus

15. lårets tvåhövdade muskel - subnervabis

16. vadmuskel - Gastrocnemius 

Vilka muskler arbetar när du…

1. Böjer huvudet framåt:

Nickmuskel

2. Böjer huvudet bakåt:

Nackmuskeln

3. Lyfter armen:

Deltamuskeln, triceps 

4. gör armarna framåt sträck:

Deltamuskeln, kappmuskel, triceps

5. för armarna bakåt:

kappmuskeln, deltamuskeln, triceps

6. sträcker höften och böjer kroppen bakåt:

Breda ryggmuskeln

7. häver dig på tå:

vadmuskeln

8. gör sidoböjning:

yttre sneda bukmuskeln

9. lyfter låret snett uppåt:

sätesmuskeln, raka lårmuskeln, breda ryggmuskeln, lårets tvåhövdade muskel

10. lyfter låret rakt upp:

raka lårmuskeln, lårets två hövdade muskel, sätesmuskeln

11. böjer kroppen framåt: 

raka bukmuskeln, yttre sneda bukmuskeln, deltamuskeln, kappmuskeln, triceps, nackmuskeln, raka lårmuskeln

1. Det finns tre olika typer av muskler, vilka?

De tre olika typer av muskler som finns är skelettmuskler, glatt muskulaturen och hjärtats muskulatur. Skelettmusklerna är t.ex. biceps, triceps och andra muskler du använder när du rör dig. Exempel på glatt muskulatur är tarmarna och magsäcken. Hjärtats muskulatur är hjärtat. 

Musklerna består av muskelceller, som också kan kallas för muskelfibrer. En muskelcell är lång, smal och kan innehålla många cellkärnor. En muskel består av väldigt många muskelceller. När vi tränar våra muskler så kan vi inte få fler muskelceller, muskelcellerna blir istället större. När en muskel arbetet så arbetar muskelcellerna tillsammans och antalet muskelceller som arbetar samtidigt avgör hur hårt en muskel drar ihop sig.

2. Vilka skillnader finns mellan de olika muskeltyperna?

Den största skillnaden som finns mellan olika muskeltyper är om musklerna är viljestyrda eller inte. Med viljestyrda menas att du kan bestämma om du vill röra på musklerna eller inte. Till exempel så kan du bestämma att du ska röra på armmusklerna men du kan inte bestämma att hjärtat ska sluta slå. Skelettmusklerna är viljestyrda men det är inte glatt muskulaturen eller hjärtats muskulatur. De olika typerna av muskler har också olika uppgifter i kroppen. Skelettmusklerna gör så att vi kan röra på kroppen och de håller ihop skelettet medan glatt muskulaturen och hjärtats muskulatur har andra uppgifter. T.ex. så har tarmarna, som är en glatt muskulatur, i uppgift att pressa fram maten i tarmarna. Hjärtats uppgift är att pumpa blod.  

3. Vad behöver musklerna för att arbeta?

Musklerna behöver syre för att arbeta. När musklerna får arbeta mycket så blir det brist på syre i musklerna och då får vi mjölksyra. 

4. Förklara vad som händer när du får mjölksyra i musklerna.

Mjölksyra tillkommer i musklerna när det blir brist på syre på grund av att musklerna jobbar hårt. När det finns tillräckligt med syre i musklerna så bryts kolhydrater ner till koldioxid (CO2) och vatten (H2O).  Men när det är dåligt med syre så blir det mjölksyra istället. När man får mjölksyra i musklerna så blir de trötta men kan fortfarande arbeta en liten stund. Då bildas en syreskuld och det är därför man flåsar och hjärtat slår väldigt snabbt efter att musklerna har jobbat hårt. När man vilar så kan man ta igen syreskulden och då tillkommer det tillräckligt med syre till musklerna igen. 

5. Några muskler har en antagonist, förklara och ge exempel.

Antagonister är två muskler som jobbar med varandra på ett motverkande sätt. Ett exempel på två muskler som är antagonister är biceps och triceps. De är antagonister eftersom biceps uppgift är att böja armen och triceps uppgift är att sträcka ut armen. De är alltså två muskler som arbetar med varandra med två olika uppgifter. Om vi inte hade biceps så skulle vi inte kunnat böja armen och om vi inte hade triceps så skulle vi inte kunna sträcka ut armen.

Skelettet

1. hjässbenet  - Os frontale

2. Pannbenet - Os parietale

3. tinningben - Os temporale

4. näsben - Os nasale

5. Okben - Os zygomaticum 

6. överkäksben - Os maxillaris (maxilla) 

7. Underkäke - Os mandibularis (mandibula)

8. nackben - Os occipitale 

a. nyckelben - Clavicula

b. skulderblad - Scapula

c. bröstben - Sternum

d. Revben - Costae

e. Överarmsben - Humerus

f. Armbågsben - Ulna

g. strålben - Radius

h. Handlovsben - Carpus

i. Mellanhandsben - Metacarpus

j. Fingerben - Digiti manus

k. Höftben - Os coxae

l. sittben - Os ischii

m. blygdben - Os pubis

n. lårbenshals - Collum (ossis) femoris

o. lårben - Os femoris

p. knäskål - Patella

q. Skenben - Tibia

r. Vadben - Fibula

s. mellanfotsben - metatarsus

t. Tåben - Digit pedis

u. vristben - Ossa tarsi

v. hälben - calcaneus

A. 7 halskotor - Vertebrae cervicales

B. 12. bröstkotor - vertebrae thoracicae

  

C. 5 ländkotor -  Vertebrae lumbales

D. korsben och svanskotor - Os sacrum, Os coccygis

E. kotkropp - corpus vertebrae

F. utskott - processus spinosus

G. disk - disci intervertabrales

H. kothål gör ryggmärg - foramen vertebrale

I. kotbågen - arcus vertebrae

J.  tvärutskott - processus transversi

1.Ta reda på hur många ben människans skelett består av?

!Människans skelett består av ungefär 200 ben, det kan variera mellan olika personer. Det finns både stora ben som t.ex. lårbenet men också väldigt små ben som t.ex. benen i händerna och i örat. Vi kan röra på benen med hjälp av muskler och leder. Det finns många olika typer av leder. Tre exempel är gångjärns-leden som bara kan röra sig fram och tillbaka och som finns i t.ex. fingrarna, vridleden som finns i t.ex. armbågen och kulleden som är den mest rörliga leden och som finns i t.ex. axeln och lårbenet. Diskarna mellan ryggradens kotor är inte leder, men har ungefär samma funktion som leder. Därför brukar de kallas för oäkta leder. 

2. Skelettet har tre viktiga funktioner. Vilka?

Skelettets viktigaste funktion är att hålla uppe kroppen. Man kan säga att skelettet är kroppens stomme. Skelettet skyddar också organen. Två exempel är revbenen och bröstbenet som skyddar lungorna och hjärtat, och kraniet som skyddar hjärnan mm. Skelettet, tillsammans med muskler och leder, gör så att vi kan röra på oss. Skelettmusklerna, som sitter ihop med skelettet med hjälp av senor, gör så att skelettet böjer sig vid lederna och då rör sig kroppen. 

I vissa skelettdelar så finns också benmärg och där så bildas det blodkroppar, vilket är viktigt för kroppens funktion. I ryggraden så finns ryggmärgen som är mycket viktigt för nervsystemet. 

3. Förklara hur det kommer sig att ryggraden är både rörlig och stötdämpande!

Ryggraden är rörlig eftersom det finns diskar av brosk, vilket är mjukare än ben, mellan alla kotorna i ryggen. Diskarna gör så att vi får mer rörlighet, så att ryggkotorna inte skaver mot varandra när vi rör oss och det ger lite stötdämpning. Ryggraden är också stötdämpande eftersom den är S-formad, vilket gör att den blir fjädrande. Det är viktigt att ryggraden är stötdämpande för att hjärnan inte ska skaka och ta skada när man rör på sig. 

4. Vad är fontaneller?

fontaneller är ytor på spädbarns huvuden där det inte finns något ben än, eftersom delarna av kraniet inte har växt ihop vid än. Vid tvåårsåldern så bildas benvävnad som binder ihop kraniet. Benen i kraniet blir förenade med bensömmar. Det finns ingen benvävnad när barnet föds eftersom barnets huvud ska ta sig ut vid födseln, människans huvuden är väldigt stora.