Minns du? - frågor

10. Vilket kemisk tecken har:

a. syre - O

b. koppar - Cu

c. flour - F

d. järn - Fe

e. väte - H

f. kol - C

11. Hur skriver man den kemiska formeln för:

a. diväteoxid - H2O

b. koldioxid - CO2

c. syre (syrgas) O2

13. Vilka och hur många atomer ingår i följande molekyler?

a. N2 - två kväve atomer 

b. CO - En kolatom och en syreatom

c. H2CO3 - Två väteatomer, en kolatom och tre syreatomer

Periodiska systemet

Periodiska systemet

Alla grundämnen finns i det periodiska systemet. Det finns två olika typer av grundämnen, metaller och icke-metaller. Det periodiska systemet är en tabell där man kan se alla olika grundämnen. Det var den ryska forskaren Mendelejev som började med det periodiska systemet och när man med tiden har hittat fler grundämnen så har man kunnat fylla i luckorna som blev när han gjorde det. Man sorterar atomerna efter antalet protoner, det skriv som atomnummer och t.ex Väte har atomnumret 1 eftersom den har en proton. Eftersom man sorterar det så här så återkommer atomer med liknade egenskaper regelbundet, det är alla atomer med lika många elektroner i yttersta skalet som har liknande egenskaper. I periodiska systemet så kan man de dem under varandra. Som t.ex väte (1) har en elektron i yttersta skalet, Litium (3) har också en atom i yttersta skalet och Natrium (11) har även den en atom i yttersta skalet o.s.v. Man har hittat 91 grundämnen i naturen och några har man också framställt i laboratorium. Det finns totalt 118 grundämnen som man vet om idag. Det som anges om varje atom i periodiska systemet är det kemiska tecknet, som t.ex H som står för väte och Ca som står för Kalcium, atomnummer som t.ex 4 för Beryllium och 25 för mangan, atommassan som mäts i enheten u och är ett medelvärde för de olika isotoper som finns av atomslaget i naturen och sedan skriver man också ämnets namn. 

När man läser av de periodiska systemet är det viktigt att veta att de lodräta raderna heter grupper och de vågräta heter perioder. I grupperna så har alla atomer lika många elektroner i yttersta skalet och det kallas att de har samma antal valenselektroner vilket gör att de får liknade egenskaper. I perioderna så har alla atomerna lika många elektronskal. På sidan av periodiska systemet så står de olika skalens namn och det blir också namnen på perioderna.  I den första perioden som är alla grundämnen med bara ett elektronskal, K-skalet, så finns det bara två ämnen. Det är Väte och Helium. 

Fyra av de olika grupperna är grupp 1, grupp 2, grupp 17 och grupp 18. Grupp 1 har en atom i det yttersta skalet och då säger man att de har en valenselektron. Den här gruppen kallas för Väte och alkalimetallerna. De liknade egenskaper som de här ämnena har är att de lätt reagerar med andra ämnen, och det finns inte som rena ämnen ute i naturen. Förutom väte som kan hittas som rent ämne i små mängder i form av vätegas. Så nästan alla ämnena i grupp 1 förekommer bara i kemiska föreningar, alla alkemimetallerna i ren form, alltså när det inte är en kemisk förening, är väldig mjuka. De är så mjuka att man faktist kan skära dem med en kniv. De reagerar också väldigt häftigt med vattnen och då bildas vätegas. 

I grupp två så har alla atomer 2 atomer i det yttersta skalet, den här gruppen kallas för De alkaliska jordartsmetallerna. Alla grundämne i den här gruppen är metaller och de reagerar också väldigt lätt med andra ämnen i naturen. De här ämnena förekommer därför inte som grundämnen i naturen utan ingår i kemiska föreningar. De här grundämne reagerar starkt med syror och vätgasutveckling, men de reagerar inte lika starkt med vatten som grundämnena i grupp 1gör.

Grupp 17 har 7 elektroner i det yttersta skalet och den här gruppen kallas för Halogener. I den här gruppen så är alla ämnena icke-metaller. Inte heller i den här gruppen så förekommer ämnena som grundämnen i naturen. En egenskap som är typisk för de här grundämnena är att de ofta ingår i salter, ordet halogen betyder faktist saltbildare. Lukten på alla de här ämnena är väldigt stickande och om de är i gasform så angriper de slemhinnorna. 

Den sista gruppen är grupp 18 som kallas för Ädelgaserna och dem här atomerna har ett fullt yttersta skal. De här ämnena vill helst vara ensamma, de reagerar väldigt sällan med andra ämnen och bildar också sällan atomer. De här ämnena är mycket stabila.

Franska revolutionen: snabbkurs

1. Nämn fakta om kungen och drottningen

Eftersom Frankrike var det mäktigaste landet i Europa på den här tiden så var också kungarna väldigt mäktiga och väldigt rika. Den man som var kung under franska revolutionen var Ludvig XVI och drottningen var Marie-Antoinette. De hade väldigt mycket pengar och makt, så de kunde göra nästan vad de ville. Kungens älsklingsaktiviteter var jakt och mat vilket resulterade i att han var väldigt tjock. Drottningen var också väldigt fåfäng och var intresserad av kläder, smycken, fester och kortspel. Att drottningen inte riktigt hade koll på vad som hände i landet och hur det var att inte leva med kungafamiljens lyx kan man tydligt se. Shakespeare lät henne i en av sina teaterföreställningar säga: 

• Om nu bönderna inte har bröd så får de väll göra som jag och äta bakelser. 

Det citatet sammanfattar hur bra hon förstod sig på hur folket hade det under missväxten.

2. På vilket sätt var Frankrike ett orättvist samhälle?

På den här tiden så var samhället indelat i stånd eller skikt som det också heter och de flesta av Frankrikes många medborgare tillhörde det tredje skiktet. Det första skiktet var Adel, det andra skiktet var präster och det tredje skiktet var helt enkelt resten av befolkningen. Alla bönder, köpmän o.sv tillhörde det tredje skiktet. Det var Adeln och prästerna som hade det bra i samhället, för de hade vissa privilegier som det tredje skiktet inte hade. Alla i det tredje skiktet behövde betala skatt men det behövde inte Adeln och prästerna göra. Alltså hade Adeln och prästerna mycket mera pengar än de andra. Det var bra för dem när det blev missväxt i landet, då blev det svårt för bönderna och de andra i det tredje skiktet att få mat eftersom de inte fick en bra skörd och priset på bröd höjdes. Då kunde adeln och prästerna betala priset för brödet för de hade inte betalat skatt till kungen, men det tredje skiktet fick gå hungrigt.

Adeln och prästerna ägde mycket mark och mycket pengar, även fast det bara var en halv miljon av Frankrikes invånare som tillhörde det första och andra skiktet. 

När kungen tänkte ha en riksdag med representanter från alla de tre skikten så blev det tredje skiktet uteslutet från början för kungen, adeln och prästerna ville inte ändra på något eftersom de hade det så bra. 

3. Nämn några orsaker till revolution.

Att Adeln och prästerna hade privilegier som inte det tredje skiktet hade var en av anledningarna till att det blev revolution. Dem i det tredje skiktet lade märke till att det var orättvist och ville göra något åt det. Fler och fler tyckte att statsskikten var dåliga och orättvisa. De tyckte också att kungens enväldiga styre var dåligt och att det inte var förnuftigt. Frankrike var också med och hjälpte det nordamerikanska kolonierna i kriget mot England under Amerikanska revolutionen, det hade kostat mycket pengar för Frankrike. Sedan blev de också missväxt och då höjdes priserna på bröd. Frankrike var nu i en ekonomisk kris som började redan innan de var med och krigade i amerikanska revolutionen, men efter det så blev krisen värre. 

4. Förklara uttrycket upplysningen.

Upplysningen är när man får kunskap och förståelse så att man blev förnuftig och kunde fatta kloka beslut. Det fanns främst två författare under den här tiden som representerade Upplysningen, de var Voltaire och Rousseau. 

5. Vad hände när riksdagen samlades?

Det var i maj år 1789 som riksdagen samlades och det var den första riksdagen på mer än hundra år. Det fanns representater från alla tre stånden, 300 adelsmän, 300 präster och 600 från det tredje skiktet. Fast inte en enda bonde fick vara med som representant. Adelsmännen och prästerna trodde att det skulle vara som förut, alla stånden skulle ha en röst var och då antog adeln och prästerna att de skulle vinna. Men Det tredje skiktet la fram ett annat förslag, att alla riksdagsmännen skulle sammanträda och rösta tillsammans. Kungen ville inte att det skulle vara så. Därför så saboterade han för det tredje skiktet den 20 juli genom att låsa deras mötessal så att de inte kunde ha ett möte. Men det tredje skiktet hade ett möte i en annan lokal där de bestämde sig för att få igenom en grundlag som var rättvis för alla i hela landet. efter några dagar gav kungen efter och nu så förenade sig de tre skiktens kammare till en ända som kom att kallas nationalförsamlingen. 

6. Nämn fakta om: nationalförsamlingen.

Nationalförsamlingen var ena delen av Frankrikes parlament. Det bestod av representanter från alla samhällsstånden. Först så bestod riksdagen av tre olika kammare. Det var första, andra och tredje skiktets kammare. Men efter några händelser som t.ex att de tredje skiktet blev utblåsta från sitt mötessal så slogs de tre kamrarna ihop till en enda som kallades nationalförsamlingen. 

7. Redogör för stormningen av Bastiljen. 

Efter att nationalförsamlingen skapats så hade det tredje skiktet många idéer för hur de kunde förbättra landet till deras fördel. Det skrämde kungen, så han kallade in armen. Han satte soldater runt slottet och huvudstaden för att försvara sig. Det snurrade massor av rykten i landet. Många var rädda att kungen skulle upplösa nationalförsamlingen efter så kort tid den hade skapats. År 1789 i juli så började det gå rykten om att det kom beväpnade trupper närmare paris. Folk blev så klart rädda och ville försvara sig själva. I Bastiljen, en fästing från medeltiden och som nu var fängelse, trodde man att det skulle finnas vapen som de kunde försvara sig med. Många försökte då ta sig in i Bastiljen för att ta vapen, men många dog i försöket. En bland försvararna hade dödats, så för att  inga mer skulle dödas gick Bastiljens chef med på att öppna Bastiljen i utbyte mot att angriparna inte skulle döda några fler. Men så fort Bastiljen öppnades så bröts det löftet. Chefen var en av dem som dödades och hans avhuggna huvud sattes på en stång som fördes omkring på paris gator. Kungen ville inte bli attackerad av arga invånare som nu hade vapen så den 14 juli så drog han tillbaka sina trupper. Den 14 juli är nu för tiden Frankrikes nationaldag.

8. Nämn fakta om revolutionens slagord.

Revolutionens slagord var Frihet, jämnlikhet och broderskap. Det uppkom eftersom Många bönder gjorde uppror mot adelsmännen runt om i landet. Adelsmännen hade slott och de blev stormade av bönder som var arga på adelsmännen för att de hade privilegier och att de hade det så mycket bättre än dem. All orolighet i landet påverkade nationalförsamlingen och de bestämde sig för att göra något åt det. För att bönders skulle lugna ner sig så ändrade nationalförsamlingen lagen år 1789 på den 4 augusti, de tog bort adelns privilegier så att lagen skulle vara lika för alla. Nu behövde också Adeln och Prästerna betala skatt. Eftersom lagen gjorde att det skulle bli lika för alla så blev slagordet Frihet, jämnlikhet och broderskap.

9. Vad gjorde kungafamiljen?

Kungafamiljen var förmodligen lite rädd för vad som hände. Nationalförsamlingen bestämde att kungen inte skulle ha någon politisk makt och kungen fick då inte vara med och bestämma. Kungafamiljen bodde i Paris och utanför slottet så stod nationalförsamlingens trupper och bevakade dem. Kungafamiljen bestämde sig nu för att fly från Frankrike och de fick hjälp av en svensk greve vid namn Alex von fersen. Flykten ägde rum den 20 juni 1791 och kungafamiljen försökte ta sig över den norra gränsen förklädda och med häst och vagn. Men flykten misslyckades och de blev förda tillbaka till slottet igen. 

10. Nämn fakta om skräckväldet.

Skräckväldet varade under åren 1793 och 1794. Det började med att nationalförsamlingen ville göra så att det blev lugnt i landet, så de inrättade ett välfärdsutskott. Det var Robespierre, en advokat, som blev ledare för utskottet. Robespierre började sedan styra landet som en diktator och  han blev mer och mer maktgalen. Det här var en väldigt bloddrypande period då många miste livet så det är därför som det kallas för skräckväldet. Alla som misstänktes för att vara motståndare till revolutionen blev avrättade i en giljotin. Robespierre avrättades också i en giljotin efter att nationalförsamlingen gjort uppror mot honom, därmed var skräckväldet över.

11. Vad hände med kungaparet?

Kungaparet dömdes för förräderi mot fosterland. Både kung Ludvig XVI och Marie-Antoinette blev avrättade och Frankrike blev nu en republik som styrdes av nationalförsamlingen. Detta hände efter att Nationalförsamlingen bestämt att Frankrike skulle sprida revolutionens idé genom att att anfalla Österrike vilket sedan ledde till att Frankrike också låg i krig med Storbritannien och nutida Tyskland som då kallades för Preussen. För att Frankrike skulle vinna kriget så infördes en allmän värnplikt som gav Frankrike en stor arme. Då fick de ett övertag i kriget.

12. Nämn fakta om Napoleon utifrån några viktiga år.

År 1799 så utnämndes Napoleon, bara 24 år gammal, till general och han tog makten över Frankrike genom en statskupp. Han lovade Frankrikes invånare fred vilket gjorde honom populär. 

År 1804 så utropade han sig själv till kejsare och han kröntes samma år. Han satte själv kronan på sitt huvud och nu var Frankrike inte längre en republik. Napoleon erövrade många länder under sin tid som kejsare och år 1812 så bestämde han sig för att erövra Ryssland. Men det gick inte så bra för honom. 

Bara två år senare, år 1814 så avsattes Napoleon och blev förd ut ur Frankrike till en Ö utanför Italien. Men han skulle återvända till Paris för att ta makten igen. 

Det var År 1815 som Napoleon återtog makten, men det varade inte länge. Den 18 juli samma år så förlorade Napoleon och hans arme ett slag mot två andra arméer. Detta ledde till att Napoleon ännu en gång blev avsatt från sin tron och han förvisades till en annan ö i södra Atlanten. 

År 1821 så dog Napoleon. Det kan ha varit på grund av ett magsår med det finns vissa som anser att han blev förgiftad. 

13. Redogör för anfallet mot Ryssland 1912.

Napoleon och hans arme på 500 000 man gick in i Ryssland för att erövra landet år 1812. Där det drog fram så anföll inte de ryska soldaterna, utan de drog sig undan och brände ner byarna istället.  Napoleon marscherade fram till Moskva och när de kom fram så var staden utrymd och ryssarna tände eld på staden. Moskva brann i 6 hela dagar. Ryssarna hade en bra taktik, Napoleon och hans arme var inte rustade för att överleva den kalla Ryska vintern. Men det var ryssarna så de anföll Napoleon hela tiden. Många av Napoleons soldater blev dödade av ryssarna, när de tog sig ut ur Ryssland så var det bara 30 000 soldater kvar. Efter det här nederlaget så avsattes Napoleon som kejsare över Frankrike. 

14. Vad hände vid Waterloo?

Efter att Napoleon hade återvänt till Paris och återtagit makten så fortsatte han att kriga. Det var år 1815 den 18 juli som Napoleons arme mötte en arme från Storbritannien och en arme från nuvarande Tyskland som då hette Preussen. De tre arméerna möttes i Waterloo. Alla tre arméer stridare mot varandra och det var Napoleons arme som blev besegrad. Det var Napoleons sista strid. Han återvände till Frankrike och efter cirka hundra dagar så avsattes han igen. Den här gången så blev an förvisad till en annan ö som som hette S:t Helena där han blev strängt bevakad av brittiska soldater, och han återvände inte till Frankrike igen. 

15. Vad hände med Napoleon? 

Napoleon dog år 1821. Man tror att det var på grund av ett magsår men det finns vissa som anser att han blev förgiftat av de brittiska soldaterna. Man tror att giftet som kan har använts var arsenik vilket är ett halv metalliskt grundämne som är mycket giftigt, nuförtiden så brukar man använda det till insektsgifter och andra bekämpningsmedel. 

Förbränning av järnull

Syfte:

Jag ska undersöka vad som händer när järnull brinner.

Material

• Egenhändigt byggd balansvåg
• Järnull
• Tändstickor
• Bricka av metall

Metod

1. Bygger en balansvåg enligt bild 1 under resultat.
2. Fäst järnull på varje sida av balansvågen. Järnullen ska vara fluffig.
3. Se till att vågen är i balans, du har lika mycket järnull på varje sida och det väger jämt.
4. Tänd eld på ena järnullsnystandet.
5. Se vad som händer

Hypotes:

Jag tror att det järnullsnystan som brinner kommer minska i vikt. Jag tror att det inte kommer synas så mycket när det brinner, bara att det glöder lite grand. När det har brunnit klar så tror jag att ullen har dragit ihop sig och den har blivit svart och vit.

Resultat:

Säkerhet:

Vi var försiktiga så att vi inte skulle bränna oss och vi hade en metall bricka under balansvågen eftersom det kunde falla ner brinnande järnull från järnullsnystanet.

Vad som hände (undertiden, vikten, efteråt)

När man tände eld så brann främst det stålull som var fluffigast och stod ut mest. Det såg ut ungefär som ett tomtebloss, det glödde med en orange färg. Det var inga stora lågor. På slutet så började det inte brinna mer även fast vi försökte tända med en tändsticka.

Vi kan se på balansvågen att järnullen har ökat i vikt efter att vi har tänt eld på den. Den hänger längre ner än den vi inte har tänt eld på.

Efteråt så har järnullen fått en mörkgrå färg och det har blivit små klumpar i ullen.

Slutsats:

Svar på frågan:

När man bränner järnull så blir det tyngre, får en mörkgrå färg och det blir små klumpar i ullen. Den har blivit tyngre eftersom järnet (Fe) har reagerat med syre (O₂) och det har blivit ett annat ämne. Järnatomerna och syremolekylerna var i olika aggregationsformer, järnet var i fast form och syret var i gasform. När det genom elden kom värme så skedde det en kemisk reaktion.  Atomerna har bytt plats med varandra och bildat ett nytt ämne. Vi har fått järnoxid. De järnatomer som fanns i stålullen har satt ihop sig med syremolekylerna i luften när vi eldade och då har vi fått järnoxid. Eftersom vi inte längre bara har järnatomer och syremolekyler utan järnoxid molekyler som består av både järn och syreatomer så blev ullen tyngre. Ullen har alltså ökat i massa och då blir också gravitationskraften på ullen större. Den har också ändrat färg eftersom det har blivit ett annat ämne, och de små klumparna är järnoxid klumpar.

Kemisk formel:

Fe + O₂ + värme -----> Fe₂O₃

4Fe + 3O₂ + värme------> 2Fe₂O₃

Järnatomerna i järnullen och syremolekylerna i luften har reagerat med varandra när järnullen brändes. De har skett en kemisk reaktion och vi har fått en kemisk förening som kallas för järnoxid.

Stämde min hypotes:

Min hypotes var att järnullen skulle bli lättare, det var fel. Järnullen blev tyngre. Jag trodde att det inte skulle synas så mycket när järnullen brann, bara att det skulle glöda. Där var min hypotes rätt, järnullen glödde när den brann. Jag trodde också att när det hade brunnit klar så skulle järnullen bra ihop sig och ha blivit svart och vit, det var fel. När det hade brunnit klart så hade järnullen ändrat färg till mörkgrått inte svart och vit, och den hade inte dragit ihop sig. 

Erfarenheter från vardagen:

Järnoxid har ett annat namn, rost. Rost är något som nästan alla känner till och har stött på i vardagen. Om du lämnar något av järn utomhus och det regnar så kommer det uppkomma röd eller rödbrun porös rost. Rost kan uppkomma när det finns vatten och syre tillgängligt. Rost kan vara dåligt eftersom ett föremål av järn kan rosta sönder, det var ett stort problem förr i tiden för bilar rostade sönder och man hade inte listat ut hur man skulle förhindra att det skulle rosta. Man kan förhindra att det rostar genom att lägga en annan metall som ett lager på järnet. En vanlig metall som man använder är zink. Inomhus där det kanske inte är så fuktigt så då behöver man inte ha ett så tjockt lager av zink, men utomhus där man vet att järnet kommer utsättas för regn så har man ett tjockare lager. En sak som man kan täcka i zink för att det inte ska rosta är järn delar på en bro. Det skulle inte vara bra om en bro som bilar kör på eller människor går på rostar sönder.

Man kan också måla på järnet för att förhindra att det rostar, men om färgen spricker bara lite grand så kommer det rosta.

förbättringar, hur man kan undersöka det på ett nytt sätt:

I början så hade vi problem med att få lika mycket järnull på båda sidorna av balansvågen. För att få exakt lika mycket på båda sidorna så kunde jag ha använt en vanlig köksvåg och vägt järnullen. Då skulle jag vara säker på att det var lika mycket järnull på båda sidorna och det skulle ha blivit ett tydligare resultat.

Balansvågens ”armar” satt lite löst. Då fanns det hela tiden en risk att de skulle ramla ner. Järnullen satt fast på ”armarna” och vi tände eld på järnullen så då fanns det en brandrisk. Medan vi eldade så kan armarna falla ner och kanske missa metall brickan vi hade under balansvågen och då hade det kunnat ta eld någon annan stans. Så vi kunde ha byggt en stabilare balansvåg.

För att få ett tydligare resultat så kunde vi ha använt mer järnull och vi kunde ha ”fluffat upp” det mer, då hade man kunnat se resultatet tydligare och effekten skulle bli större.

Ett annat sätt man skulle kunna undersöka det här på är att se vad som händer om man har järnpulver. Vi har sett att järnullen ändrar färg, blir tyngre och får massa järnoxidklumpar i sig. Men vad skulle hända om man eldar järnpulver? Skulle de bli massor av små järnoxidklumpar eller skulle det bli många stora? Så min nya frågeställning är:

Vad händer om man eldar järnpulver?

En annan sak jag skulle vilja undersöka är vad som händer om man också eldar det andra järnullsnystanet. Det skulle vara intressant att se om det blir jämnvikt eller om det skulle bli någon skillnad mellan de två järnullsnystarna. Så min andra nya frågeställning är:

Vad händer om man eldar båda järnullsnystanen.

Kemifrågor

1. Förklara begreppet materia.

Materia är allting i universum som har en massa, volym och som tar plats. Som t.ex alla planeter stjärnor och då också alla saker runt omkring dig. Träden i skogen och stenen på marken, det är materia. All materia består av de små byggstenarna atomer. Materia kan förändras och omvandlas, men ingenting försvinner. Vi kan ta ved som exempel. När du eldar upp veden så ser det ut som om den försvinner, men det gör det inte. Veden har bara omvandlats till aska och rök. På så sätt har ingen materia försvunnit, det har har omvandlats och fått nya egenskaper.

2. Förklara hur en atom är uppbyggd.

En atom består av en atomkärna och atomskal som innehåller protoner, elektroner och neutroner. I atomkärna så finns det åtminstone en proton, men det finns olika många protoner i varje ämne. Protonerna är positivt laddade och det skrivs ut som +. Det finns också nutroner i kärnan som är neutralt laddade. I atomskalen så finns det elektroner som är negativt laddade, det skrivs ut som e-. En atom kan ha många atomskal. Det första heter K-skalet och sedan fortsätter det i alfabetisk ordning upp till Q. I K-skalet så kan det bara finnas 2 elektroner och de andra skalen så kan det finnas högst 8 elektroner. Om en atom ha en proton i kärnan så finns det en elektron som snurrar runt den. Så är det eftersom protonerna och elektronerna ska ta ut varandra så att atomen inte ska ha en laddning.

3. Förklara vad molekyler är. Ge exempel.

En molekyl är två eller flera atomer som sitter ihop i en grupp. Det finns sällan en helt ensam atom, de sitter ofta ihop med varandra. Flera atomer av samma sort bildar grundämnen, som t.ex rent guld som bara består av guldatomer. Andra molekyler består av olika sorters atomer, som t.ex H2O (vattenmolekyl). Den består av en syreatom och två väteatomer. Det kan man se i namnet där det står H vilket betyder väte, 2 vilket betyder att det är två stycken och O som betyder syre. 

4. Förklara vad en jon är.

En jon är en atom som inte längre är neutralt laddad, utan positivt eller negativt laddad. Detta beror på att atomer kan komma i kontakt med andra atomer och lämna ifrån sig och ta protoner och elektroner. Så om en atom lämnar ifrån sig en elektron så kommer den bli positivt laddad eftersom det nu finns fler positivt laddade protoner än negativt laddade elektroner. Om en atom istället tar en elektron från en annan atom så blir atomen negativt laddad eftersom det finns fler negativt laddad elektroner än positivt laddade protoner. En atom vill alltid ha ett fullt yttersta skal. Så om en elektron har två elektroner i K-skalet och sju atomer i L-skalet så har den inte ett fullt yttersta skal och vill ha en till elektron. En annan atom kan ha ett fullt K- och L-skal men ha en atom i M-skalet då vill den bli av med en elektron för att få ett fullt yttersta skal. Då kan den atomen som har en elektron i M-skalet ge bort den till atomen som har sju elektroner i K-skalet. På så sätt kommer respektive atomer ha ett fullt yttersta skal. Den atomen som fick en elektron kommer bli negativt laddad eftersom den har en elektron mer än den har protoner och den atom som gav bort en elektron kommer bli positivt laddad eftersom den har en proton mer än den har elektroner. De har blivit Joner. 

5. Ge exempel på olika atommodeller.  

En atommodell är Thomsons atommodell. Den ser ut som en cirkel som innehåller negativa laddningar och positiva laddningar, alltså - och + laddningar. I den här modellen så kan man inte se atomkärnan och inte heller skalen. Man kan bara se hur många elektroner och protoner som finns i atomen. Det här var en väldigt tidig atommodell och då visste man inte om att elektronerna ligger i skal runt kärnan. 

En annan atommodell är Bohrs atommodell, den är en av de vanligaste atommodellerna eftersom den är väldigt lätt att göra. I den här atommodellen så ritas kärnan som en rund ring i mitten, och skalen ritas som ringar runt kärnan. Egentligen så snurrar inte elektronerna i runda ringar runt kärnan, de snurrar bara på samma avstånd från kärnan hela tiden. Det här är en väldigt bra atommodell för man kan se att atomen har skal och man kan enkelt se hur många elektroner det finns i varje skal. Den här atommodellen är mycket mer korrekt än t.ex Thomsons modell.

En tredje atommodell är Rutherfords atommodell. Den består av en kärna och atomskalen ritas inte som vanliga cirklar som går runt kärnan utan de ritas som ovaler så att man kan se att elektronerna inte åker runt kärnan i cirklar utan i ”moln”. Den här atommodellen är dock inte så lätt att förstå eftersom linjerna överlappar varandra och man blir lite förvirrad.

Så i den tidigaste atommodellen (Thomsons) så kan man se att man visste att det fanns elektroner och protoner som var positivt och negativt laddade. Den hade också en slags kärna, men man hade inte upptäckt elektronskalen. 

I Bohrs modell så kan man se kärnan och elektronerna. Man kan lätt urskilja hur många elektroner och protoner en atom har, och hur många elektroner det finns i alla skal. 

I Rutherfords atommodell så kan man se att atomer har en kärna och olika skal där elektronerna är. Man kan också se att atomerna snurrar i ”moln” runt atomkärnan.

Det är Rutherfords Model som är mest korrekt men Bohrs Model tycker jag är lättast att förstå. 

Man kan se hur vetenskapen om hur atomer är uppbyggda har utvecklats med tiden. Thomson visste att det fanns elektroner och protoner i atomen, men Bohr och Rutherford har förstått att det finns skal runt atomkärnan där elektronerna är.

6. Förklara vad ett grundämne är, ge exempel.

Ett grundämne är ett ämne som består av samma sorts atomer. Man brukar säga att ett grundämne är ett rent ämne, som t.ex rent guld som bara består av guldatomer. Men det är inte ofta man hittar rena ämnen ute i naturen. T.ex så hittar man sällan rent järn. Det brukar finnas inne i stenar och man har hittat sätt att utvinna det rena järnet. Men sedan så brukar man lägga till ämnen så att järnet t.ex inte ska rosta. Det är också sällan som man använder rent guld till t.ex smycken. Det brukar finnas andra ämnen i det för att smycket t.ex ska bli lättare eller så har man helt enkelt inte råd med att använda rent guld. Alla grundämnen finns i det periodiska systemet, i alla fall dem man känner till.

De ämnen som inte är grundämnen kallas för kemiska föreningar. Det är väldigt få ämnen i naturen som är rena grundämnen. När du tänker vatten så tänker du på kranvatten. Men det är inte helt rent vatten. Det finns många andra ämnen i kranvattnet som t.ex kalk och järn. Men vi kan inte se kaklet och järnet eftersom kranvattnet är en lösning. 

7. Man delar in grundämnen i två olika grupper, vilka?

Man delar in grundämnena i metaller och icke metaller. De flesta grundämnena är metaller, några exempel är Magnesium, Tenn och Bly. Några exempel på grundämnen som inte är metaller är Väte, Svavel och Argon. Det finns också de grundämnen som heter halvmetaller, men man brukar räkna in dem som metaller. 

8. Förklara vad som är typiskt för metaller.

Alla metaller har en glansig yta, är formbar och kan leda värme och elektricitet bra. Du kan se den glansiga ytan på t.ex ett guldsmycke eller en nyckel gjord av metall. Ibland kan man inte se den glänsande metallytan för att den t.ex är täckt av rost eller bara är smutsig. Men man kan putsa metallen så att den glänser igen. Man kan forma metaller genom att t.ex smälta metallen. Många lämnar in gamla smycken av metall som smälts ner och sedan gör man något nytt av det. Eftersom metaller leder elektricitet bra så brukar man använda t.ex koppar i elledningar. 

9. Förklara vad en kemisk förening är. Ge exempel.

En kemisk förening är ett ämne som består av olika sorters atomer. De flesta ämnen är kemiska föreningar. Ett exempel på en kemisk förening är vatten (H2O). En vattenmolekyl består av en syreatom och två väteatomer så det är en kemisk förening. Eftersom det finns så många grundämnen så finns det också hundratals kemiska föreningar. 

10. Förklara begreppen blandning och lösning.

En blandning består av minst två olika ämnen som är blandade men som ändå har kvar sina gamla egenskaper. Som t.ex i saft där färgämnet fortfarande är rött och sockret fortfarande är sött. Men det finns två olika sorters blandningar. Det finns heterogena blandningar och homogena blandningar. Hetro betyder olika och homo betyder samma. I de heterogena blandningarna så kan man se de olika delarna i blandningen och man kan skilja dem åt. En fruktsallad är en heterogen blandning eftersom man tydligt kan se att delarna är olika, t.ex så kan man enkelt skilja banan från äpple. I en homogen blandning så kan man inte se de olika delarna, inte ens med ett mikroskop. Ett exempel på det är saft, där så kan jag inte urskilja vattnet och sockret och därför är det en homogen blandning. Heterogen blandning kallas bara blandning, men en homogen blandning kallas för lösning.

11. Förklara hur ämnen kan påverkas av temperaturförändringar. Ge exempel.

Alla ämnen kan förekomma i tre olika former, dessa kallas Aggregationsformer. De tre formerna är fast, flytande och gasform och ett ämne byter form när temperaturen ändras. Alla ämnen har olika fryspunkter. Vattens fryspunkt är 0 grader, så när temperaturen är 0 så kommer vattnet gå över till fast form. Det kallas för att ämnet fryser. Desto kallare det blir, desto mindre rörelser kommer förekomma mellan atomerna och molekylerna. Om temperaturen sedan höjs över 0 grader så kommer vattnet övergå till flytande form. Det kallas för att ämnet har smält. När ämnet är i flytande form så är atomerna och molekylerna längre ifrån varandra och bindningarna mellan dem löses upp. Om ämnet, vatten i det här fallet, hettas upp så kommer det nån gång nå sin kokpunkt och gå över till gasform. Vattnets kokpunkt är 100 grader. När ett ämne går från flytande form till gasform så kallas det att ämnet avdunstar. När ett ämne är i gasform så löses bindningarna mellan atomerna eller molekylerna upp ännu mer och atomerna rör sig jätte mycket. Atomerna eller molekylerna kan flyga iväg och studsa på ytor.

12. Vad är den absoluta nollpunkten, och vad händer då?

Den absoluta nollpunkten är den temperaturen som är så låg och kall att atomerna eller molekylerna i ett ämne inte längre kan röra på sig. När ett ämne har nått fast form så kommer atomerna fortfarande röra sig lite, men vid den absoluta nollpunkten så slutar de röra på sig helt. Det är i alla fall vad man tror, för man har inte lyckats bevisa det här. Vattens absoluta nollpunkt är -273 grader. 

13. I vilka tre former kan ämnen förekomma?

Alla ämnen kan förekomma i fast, flytande och gasform. De här formerna kallas för de tre Aggregationsformerna. I vilket form ett ämne är beror på temperaturen och ett ämnes frys, smält och kokpunkt. När ett ämne förändras på det här sättet så kallar man det för fysikalisk förändring. Atomerna eller molekylerna i ett ämne rör sig på olika sätt beroende i vilken form ämnet är. När ett ämne är i fast form så sitter atomerna eller molekylerna väldigt tätt, de ligger mycket stilla och det finns bindningar mellan dem. Men atomerna eller molekylerna rör sig fortfarande lite grand, desto kallare det blir desto mindre rör sig atomerna. Det är inte för än man når den absoluta nollpunkten som atomerna blir helt stilla. När ämnet sedan smälter, alltså övergår från fast till flytande form, så börjar atomerna eller molekylerna röra mer på sig, de åker längre ifrån varandra och bindningarna mellan dem bryts lite. Alla ämnen övergår till flytande form vid olika temperaturer, det kallas smältpunkten. Vattnets smältpunkt är när det blir mer än 0 grader och vattnets fryspunkt är när det blir mindre än 0 grader. Ett ämne kan sedan övergå till gasform, det kallas för att ämnet förångas och det sker när ämnet når sin kokpunkt. Vattnets kokpunkt är 100 grader och desto högre temperaturen blir, desto mer rör sig atomerna eller molekylerna. När t.ex vattnet har förångats så kommer vattenmolekylernas bindningar mellan varandra brytas helt och de kommer flyga upp som vattenånga i luften. Atomerna och molekylerna studsar omkring på alla ytor när det är i gasform. När ett ämne sedan går över till flytande form igen så kallas det att ämnet kondenserar. Olika ämnen förkommer i olika former i naturen. Vatten förekommer ofta i flytande form men luft förekommer ofta i gasform.

14.  Förklara vad en kemisk reaktion är. Ge exempel.

Vid en kemisk reaktion så bildas nya ämnen än de som fanns från början, och de nya ämnena har också nya egenskaper. Atomerna i ämnena byter plats och helt plötsligt så har vi ett annat ämne. För att en kemisk reaktion ska förkomma så kan man behöva hetta upp ämnena eller göra något annat med det så att det blir en kemisk reaktion, det räcker oftast inte med att bara röra ihop dem. Ett exempel på en kemisk reaktion är när järn och svavel blir järnsulfid. Om du bara har en blandning av järn och svavel i rumstemperatur så är det bara en blandning. Om du sätter en magnet över blandningen så kommer du enkelt kunna skilja på de två olika ämnena. Men om du hettar upp blandningen så sker det en kemisk reaktion, nu är det inte längre en blandning utav svavel och järn utan det är järnsulfid, atomerna i järnet och svavlet har satt ihop sig till ett annat ämne. Om du nu skulle hålla en magnet över den kemiska föreningen som det kallas så skulle du inte kunna skilja på järnet och svavlet, det har blivit ett annat ämne.