Slutsatser

Slutsats 1 

Från alla hålen i flaskan kom det ut vattenstrålar. Den största och starkaste vattenstrålen kom ut ur hålet längst ner, medan strålarna från hålen högre upp var mindre och svagare. Det beror på att trycket längst ner i flaskan är högre än längre upp i flaskan. Så är det eftersom antalet vattenmolekyler och andra partiklar som trycks ned på grund av tyngdkraften är högre längre ned i falskan än högre upp i flaskan. 

Slutsats 3 

Vi fyllde röret med vatten och täppte igen öppningen som var högst upp med ett finger. Det gjorde att vattnet inte rann ut ur öppningen längst ned. 

Vattnet rann inte ut röret på grund av lufttryck. När vi täppte igen öppningen högst upp skapades ett utrymme med luft mellan vattnet i röret och den igentäppta öppningen. Den luften skapar ett lufttryck som pressar vattnet mot att rinna ut ur den nedre öppningen. Men vattnet rinner inte ut ur den nedre öppningen, eftersom det finns ett tryck på vattnet även där. Vid den nedre öppningen så är det all luft utanför röret som pressas ned mot vattnet, det är luft som pressas ned av jordens atmosfär. Luftrycket på vattnet vid den nedre öppningen är alltså mycket större än luftrycket på vattnet inne i röret vid den tilltäppta öppningen, vilket gör att vattnet inte rinner ut. 

Om man skulle dricka ur röret skulle mängden vatten i röret minska. Det skulle göra att utrymmet mellan vattnet och den igentäppta öppningen skulle bli större. När man dricker formas det också luftbubblor som kommer transporteras genom röret till luftutrymmet. Då ökar mängden luftpartiklar i luftutrymmet, vilket gör att luftrycket där ökar. Luftrycket utanför röret är dock fortfarande större än luftrycket inuti röret, vilket gör att vattnet fortfarande inte kommer att rinna ut. 

Röret ser inte exakt ut som en fågels vattenrör, men den fungerar på samma sätt. Den höga delen av en fågels vattenrör är tillslutet, och högst upp i den höga delen finns ett utrymme med lite luft som skapar ett luftryck mot vattnet. Den låga delen av vattenröret är öppen, vilket gör att all luft utanför röret skapar ett tryck på vattnet i den nedre delen. Luftrycket på vattnet i den låga delen är alltså större än lufttrycket på vattnet i den höga delen, vilket gör att vattnet inte rinner ut. 

När en fågel dricker ur sitt rör så blir luftutrymmet i den höga delen större, och eftersom det tillkommer luft via luftbubblor som bildas när fågeln dricker blir luftrycket på vattnet i den höga delen större. Men trycket är fortfarande inte lika stark som trycket på vattnet i den lägre delen, vilket gör att vattnet fortfarande inte rinner ut. 

Slutsats 4 

När vi placerade aluminiumburken som innehöll kokande vatten upp och ned i burken med kallt vatten imploderade den. När man värmer vatten så får vattenmolekylerna en högre inre energi och börjar röra sig med högre hastighet. När vattnet börjar koka vid 100°C så förångas vattnet och blir till vattenånga. Vattenmolekylerna i vattenångan rör sig väldigt mycket och därför kommer vattenångan ta sig ut ur burken genom öppningen högst upp. Luften i burken hettas också upp, vilket gör att molekylerna i luften också börjar röra sig med högra hastighet. Då kommer även några av molekylerna i luften ta sig ut genom öppningen i toppen av burken. När man sedan placerar burken upp och ned i det kalla vattnet så kommer vattenångan i burken kylas ned och kondenseras. Då kommer trycket inuti burken vara mindre än trycket utanför burken. Det gör att luftrycket utanför burken pressar ihop den, och burken imploderar. 

Slutsats 5  

När vi värmde stavarna så blev aluminiumbiten varm nästan direkt. Inte långt därefter blev även kopparstaven varm. Glas och järnstaven tog dock mycket längre tid på sig innan någon av dem blev varma. Vi slutade hålla dem i långan när järnbiten började bli röd och glasstaven började smälta. Då hade järnstaven blivit lite varm medan glasstaven var halt sval.

Metallerna Aluminium(Au), koppar(Cu) och järn(Fe) blev varma först eftersom metaller är bra värmeledare. Värme leds genom föremål eftersom atomerna i materialet börjar vibrera med högre hastighet, vilket gör att de krockar med andra närliggande atomer och då förs värmen vidare. Metaller är bra värmeledare eftersom atomerna i dem ligger väldigt tätt och de innehåller många fritt rörliga elektroner. Metaller som leder ström bra leder även värme bra. Därför borde koppar ha lett värmen bättre än aluminium. Koppars värmeledningsförmåga är 398, medan aluminiums värmeledningsförmåga är 238. Anledningen till att aluminiumbiten blev varm före kopparstaven i vår laboration kan vara att den har en annan form än vad kopparstaven har. Den är platt och dessutom mycket kortare än de övriga stavarna. Det gör att värmen måste transporteras en kortare sträcka i aluminiumbiten än i de övriga stavarna. En annan anledning kan vara att någon annan grupp kan ha använt aluminiumbiten till samma laboration innan oss, vilket skulle gjort att aluminiumbiten redan var lite varm. Järnstaven blev varm mycket senare än aluminiumbiten och kopparstaven eftersom den är en sämre värmeledare. Järns värmeledningsförmåga är 80. Glas blev inte varm alls eftersom den är en mycket dålig värmeledare. Den värmeledningsförmåga som glas har är 1. 

En sak som kan ha gjort resultatet svårare att läsa av och därmed vårt resultatet mindre trovärdigt är att vi var tre personer som höll i de olika stavarna. Det kan göra att det blir svårt att uppfatta när en av stavarna blir varm. Olika personer har också olika uppfattningar om vad som är varmt, till exempel kanske en av personerna uppfattar staven som varm när man känner en svag värme från den, medan en annan kanske uppfattar staven som varm när man nästan bränner sig på den. För att få ett trovärdigare resultat skulle en person kunna hålla i alla stavarna, då skulle man lättare kunna känna vilken av stavarna som blev varm först och man skulle ha samma uppfattning om vad som är varmt till alla stavarna. Dock hade man varit tvungen att släppa alla stavar om en av stavarna blivit så varm att man brände sig. En annan lösning är att man innan man utför laborationen kommer överens om vad som räknas som att staven blivit varm. 

Ordförståelse

Klimakterium

Den period då en kvinnas menstruation upphör och hon inte längre kan få barn. 

Exempelmening: Förra året gick min moster igenom klimakteriet. 

Insistera

Att envisas om att någon ska göra någonting. 

Exempelmening: Jag insisterar på att du ska läsa den här boken. 

Lektor

En lärare som jobbar på gymnasium eller högskola. 

Exempelmening: Min lektor heter Greta. 

Illustrativ

Någonting som är belysande, alltså klargörande eller förklarande. 

Exempelmening: Den här meningen är illustrativ för hela boken. 

Sömsmån 

När man klipper ut ett mönster i tyg så klipper man en bit utanför mönstret, den biten kallas för sömsmån

Exempelmening: Klipp ut mönstret med en centimeters sömsmån. 

Förlösa

Att befria någon eller något. 

Exempelmening: Jesus korsfästes för att förlösa alla våra synder. 

Oförrätt

En orättvis eller kränkande handling riktat mot en person. 

Exempelmening: Jag ska hämnas denna oförrätt!

Tongivande

ledande, någon som leder inriktningen på åsikter och beteenden i en större grupp.

Exempelmening: Zlatan är en tongivande spelare och när han är skadad presterar laget sämre. 

Inte på långt när

Någonting som är långt ifrån.

Exempelmening: Jag har inte på långt när så bra betyg som min bror. 

Superlativer

Lovord och beröm. 

Exempelmening: Min tränare gav mig några superlativer. 

Essä

En uppsatts eller artikel. 

Exempelmening: Jag har skrivit en bra essä i Fysik. 

Fiktiv

Någonting som är påhittat. 

Exempelmening: Jag har skrivit en fiktiv historia om hur Sverige har tagit över världen. 

Koalition

En sammanslutning eller en allians. Till exempel mellan partier eller länder. 

Exempelmening: Ryssland, Frankrike och Storbritannien ingick i en koalition under första världskriget. 

Rugga

När en fågel byter fjädrar. 

Exempelmening: Den här fågelarten brukar rugga under hösten. 

Åthutning

En kraftig tillrättavisning. 

Exempelmening: Min klasskompis fick en åthutning eftersom han sa rasistiska kommentarer. 

Följaktligen

Ett annat ord för därför, eller alltså.

Exempelmening: Följaktligen, blir svaret på frågan att alla är lika mycket värda. 

Överpröva

När en högre domstol tar upp mål som redan avgjorts av en lägre domstol. 

Exempelmening: Min syster ska överpröva den här domen. 

Utblottad

När man är ruinerad, alltså när man inte har några pengar kvar.

Exempelmening: Han köpte droger för alla sina pengar, nu är han utblottad. 

Extremiteter

Utskjutande kroppsdelar som vanligtvis kommer i par och som vanligtvis är avsedda för någon sorts förflyttning. Hos människor är extremisterna armar och ben. 

Exempelmening: Om man får en missbildning på extremiteter så kan man behöva amputera. 

Parlör

En liten ordbok eller en fickordbok. Den innehåller samtalsfraser och är anpassad för att kunna användas i olika praktiska situationer. 

Exempelmening: På resan hade jag med mig en parlör för att kunna kommunicera med befolkningen. 

Antikens litteratur

Om epoken (100 – 400 ord)

Här ska du ta upp under vilka år epoken utspelade sig, och vad som hände i den ”vanliga” historien under denna tid.

Epoken forntiden och antiken utspelade sig mellan ca år 3000 f.kr och 400-talet f.kr Under forntiden så uppstod flodkulturerna i Mesopotamien (nutida Irak), Egypten, Indien och Kina. Innan flodkulturerna uppstod så levde människor som jägare och sedan som bönder. Men när man började bosätta sig runt floder där marken var bördig och man började använda sig av konstbevattning så kunde man tillverka mer mat än vad man behövde. Det ledde till att man kunde fokusera på andra saker än att få fram mat för att överleva, till exempel handel och hantverk. Det ledde till att samhällen bildades och man utvecklade bland annat en styrande centralmakt, arméer, konst och många uppfinningar. 

Under Antiken så hade Antika Grekland  och sedan Romarriket sina storhetstider. Den grekiska storhetstiden varade från ca. 700-talet f.kr till 300-talet f.kr.

Grekland var inte en förenad stat, det bestod av flera stadsstater, som alla fick en gemenskap på grund av ett gemensamt språk, en gemensam religion samt en gemensam kultur. Vissa stadsstater var mäktigare än andra, till exempel Athen och Sparta, och hade mer inflytande över andra stadsstater.

Den grekiska kulturen bestod av bland annat konst, demokrati, filosofi, vetenskap och grekisk mytologi. Man kan se spår av den grekiska kulturen ännu idag. 

Handeln blev väldigt viktig för Grekland, folk kom till Grekland för att handla och grekerna skapade kolonier i andra länder. På så sätt så spreds den grekiska kulturen. Alexander den store spred också den grekiska kulturen utanför Grekland genom att erövra, och den grekiska kulturen kom att kallas hellenismen. 

Romarriket hade sin storhetstid efter Grekland. Först styrdes det av kungar men sedan utvecklades det till en republik. Romarriket började erövra andra länder, t.ex. Italien, och på 40-talet f.kr så lyckades Julius Caesar omvandla rom till ett kejsardöme. Rom utvecklades till ett Imperium och de var som störst på 100-talet e.kr.

Den romerska kulturen liknade den grekiska kulturen. Romarna tog över områden som tidigare var grekiska och övertog då den grekiska kulturen. Till exempel så är mytologin väldigt lik, deras gudar är ungefär likadana men de har olika namn. 

År 395 så delades rom i Västromerska riket och Östromerska riket av olika anledningar. Västrom föll under 400-talet e.kr och det markerar slutet på Antiken. Östrom bestod i ytterligare 1000 år. 

Om epokens litteratur (100 – 400 ord)

Vad var typiskt för epokens litteratur? Vilka genrer var vanliga, och hur definierades dessa? Vad handlade litteraturen om?

Det som var typiskt för Forntidens litteratur var att skriftspråken var piktografiska, det var alltså bildskrifter. I en piktografisk skrift så representerar ett speciellt tecken ett speciellt föremål. Ett exempel på ett piktografiskt skriftspråk är Egypternas Hieroglyfer. Ett exempel på ett litterärt verk från Forntiden är Höga visan som kommer från Israel och som är den första delen i bibeln. 

Det typiska för antika Greklands litteratur var att den var mestadels skriven på vers så att de var lätta att komma ihåg och berätta. Litteraturen framfördes muntligt i form teaterpjäser, dikter och sånger, eftersom få var läskunniga. Den grekiska litteraturen handlade ofta om till exempel kärlek, hämnd, hybris och ödet, och de grekiska gudarna hade ofta en central roll i litteraturen eftersom religionen var väldigt viktig i den grekiska kulturen. Den grekiska litteraturen innehöll ofta många liknelser, samt olika aspekter för att göra historien mer spännande, till exempel kunde man använde olika berättarsätt och stanna upp när det är som mest spännande. 

De tre genrerna i grekisk litteratur var epik, lyrik och dramatik. Epik var längre berättande dikter som skildrade en hjältehistoria, till exempel Iliaden och Odysséen. De som framförde litteratur under den här genren kallades för rapsoder. De reste runt mellan olika grekiska stadsstater och framförde olika verk. De kunde även framföra verk under genren lyrik. Lyrik var dikter som man sjöng, men till skillnad epik så beskriver lyrik känslor och stämningar istället för historier. Lyrik framfördes ofta med ackompanjemang av lyra eller flöjt, och det fanns både solo- och körlyrik. Det var oftast kvinnor som framförde kör-lyriken. Dramatik var teaterpjäser, och det fanns två olika genrer inom dramatik. Det var tragedier och komedier. Tragedier hade olyckliga slut medan komedier hade lyckliga slut. Ett exempel på teaterpjäser från antikens Grekland Lysistrate som är en komedi.  

En känds författare från Antikens Grekland är Homeros, som sägs ha skrivit både Iliaden och Odysséen. Dock vet man inte om Homeros egentligen har funnits, samt om han själv har kommit på Iliaden och Odysséen eller om han bara har skrivit ner dem. 

Den romerska litteraturen var mycket lik den grekiska litteraturen, och därför är mycket av det som är typisk för grekisk litteratur också typisk för romersk. Till exempel så fanns genrerna epik, lyrik och dramatik också under romarrikets tid. 

Mycket av litteraturen från antika Rom var under genren lyrik. Romarna började också skriva prosaslitteratur, till exempel biografier och historietexter. Retorik var också typisk, många romare var duktiga på att hålla tal och många tal skrevs ned och gavs ut som böcker. 

Ett litterärt verk (100 – 400 ord)

Här vill jag att du skriver om ett litterärt verks handling och vad hos verket som gör det typiskt för epoken.

Odysséen:

Det här är ett litterärt verk vars huvudperson är kung Odysseus. Han var med i de trojanska kriget och var den person som kom på planen att gömma grekiska krigare i en trähäst som trojanerna släpade in i sin stad, vilket ledde till att Troja gick under. Historien handlar om att Odysseus ska försöka ta sig hem till sin ö efter det trojanska kriget. Men Odysseus hade förargat havsguden Poseidon och därför utsattes han för bland annat stormar och skeppsbrott vilket gjorde att det tog 10 år för honom att ta sig hem. Sju år av sin resa spenderade han på ön Ogygia där nymfen Kalypso bodde. Kalypso blev förälskad i honom och erbjöd honom evigt liv om han stannade på ön med henne. Men Odysseus ville hem till sin fru och son, så gudarna beordrade Kalypso att ge honom virke till en flotte så att han kunde åka hem. Men Poseidon var fortfarande arg på Odysseus, så han orsakade en storm som ledde till att flotten förgicks och Odysseus spolades upp på stranden av fajakernaas hemland Scheria. De hjälper sedan honom att ta sig tillbaka till sin ö. Under åren som han varit borta hade hans fru Penelope blivit ansatt av många friare. Därför så förklädde sig Odysseus till en tiggare och sedan så kämpade han mot friarna i en bågskytte-tävling som han vann. Då avslöjade han sin sanna identitet och tillsammans med sin son Telemachos så dödade han alla friarna, och han fick äntligen återförenas med sin fru igen. 

Det som gör det här verket typiskt för epoken är att den till exempel är skriven på vers, Odysséen inhållen cirka 12 000 verser. Odysséen tillhör genren epik, vilket är en av de tre genrerna i grekisk litteratur. Man kan se det eftersom den handlar om en hjälte och det är en längre dikt. Verket framfördes förmodligen muntligt, så som litteratur brukade framföras under Antiken. 

Odysséen handlar också mycket om grekisk mytologi och de grekiska gudarna, till exempel så är det Poseidon som Odysseus har förargat och det är gudarna som beordrar Kalypso att hjälpa Odysseus med att bygga en flotte.

Författaren, Homeros, som för övrigt är en av antikens mest kända författare, använder olika element för att göra historien mer spännande. Han använder bl.a olika berättarsätt, till exempel parallellhandlingar och perspektivväxlingar. Verket innehåller också många liknelser, vilket också är typiskt för epoken. 

Begrepp (10 st)

Här vill jag att du skriver ner och förklarar 10 begrepp som är viktiga om man ska förstå den här epoken.

Flodkultur - Även kallad högkultur. Det är en tidig civilisation som finns runt en flod som gör det möjligt för ett samhälle att utvecklas. 

Hybris - Att försöka överträffa eller efterlikna gudarna, en synd inom den grekiska mytologin. Alla som fick hybris gentemot gudarna straffades av gudinnan Nemesis, hämndens gudinna. 

Kolonier - Mark som ägs av ett land men som ligger utanför landets gränser. 

Stadsstater - En stat som består bara av en stad och omgivande landsbygd. 

Kejsare - Titel på en manlig monark, anses ha högre ragn än en kung. 

Kejsardöme - Ett rike som styrs av en kejsare. 

Imperium -  Ett Imperium är ett stormaktsvälde. Ett stort land som omfattar flera nationer och folkslag, men som inte erbjuder politisk representation till alla områden.

Trojanska kriget - Ett mytologiskt krig mellan trojanerna och grekerna som det berättas om i Iliaden och Odysséen.  

Fajakerna - I Odysséen så bor fajakerna på ön Scheria och de hjälper kung Odysseus när han spolas upp på deras ö. 

Vers - En rad i en dikt. 

Fältstudie - Abisko

De här biotiska faktorerna har jag hittat i området:

·       Fjällbjörk – föda åt t.ex. ren.

·       Kråkbär – föda åt t.ex. lämmel och fjällripa.

·       Tall - hem åt t.ex. fåglar och skyddar undervegetationen mot väder och vind.

·       Svampar – Nedbrytare, viktig för förmultningsprocessen.  

·       Människor – människor har trampat upp en stig i området.

De här abiotiska faktorerna har jag hittat i området:

·       Snö – Fjällbjörkar får sin speciella korta och krokiga form eftersom de växer under påverkning av snön. Snön påverkar också andra växter som t.ex. lingon. Lingonriset vissnar inte under vintern utan lever under snötäcket. Snön skyddar lingonriset från djur som vill äta det och fungerar också som en isolering, vilket gör att växterna under snön inte förfryser. Detta göra att lingonriset har väldigt bra förutsättningar för att leva här. Det leder till att lingonriset fortplantar sig, sprider sig och ökar i antal. Det gör också att djur som äter växter som överlever på grund av snön får mer föda och på så sätt också kan öka i antal. Under snön kan också djur som t.ex. lämlar bo.

·       Sluttande mark – Det här området ligger uppe på ett fjäll och marken är sluttande. När det regnar så rinner vattnet bort direkt på grund av den sluttande marken. Det gör att marken är torr och kanske även näringsfattig, eftersom vattnet kan ta med sig näringsämnen när det rinner bort. Det gör att växter som trivs på torr mark kan växa här, som .t.ex. tallar och väggmossa.

·       Ljus – På den här platsen så finns det inte så många träd som skymmer solljuset. Det gör att solljuset också når ner till undervegetationen. Ljuset gör att växterna i området får bättre tillväxt, utveckling och tolerans.

·       Temperatur – I fjällen så är temperaturen låg, särskilt på vintern, och den blir lägre ju längre upp på fjällen man kommer. Det gör att bara växter som klarar av kall temperatur kan leva här, t.ex. lingon och kråkbär.  

·       Stig – På stigen så kan inga växter växa.

Klimatförändringar

      Undersökningar av t.ex. SMHI visar att temperaturen i fjällen förmodligen kommer höjas under de kommande åren på grund av klimatförändringar, vilket gör att klimatet i fjällen blir varmare. Det orsakar att t.ex. trädgränsen höjs och växter som växer lägre ner på fjället kommer sprida sig uppåt. Det gör att kalfjället minskar och de arter som lever på kalfjället hotas. De behöver flytta högre upp på fjället där de kommer bli hopträngda eftersom de inte har någon stans att ta vägen. Antalet arter kommer minska och vissa kommer kanske helt dö ut.

      Det förväntas också vara snö under en kortare tid, och snöns tjocklek och konsistens ändras. Om snön fryser och töar många gånger under kort tid så kan den bli mer kompakt, det blir skare och det subnivala utrymmet (ett luftskikt mellan marken och snön som ger en isolerande effekt) kan minska eller helt försvinna.  Det gör att djur som t.ex. renar får det svårt att nå ner till sin föda som växer under snön. Det leder till att deras bistånd minskar. Djur och växter som lever under snön påverkas negativt. Lämlar och andra smågnagare lever under snön där de t.ex. får skydd och föda. Men när den isolerande effekten som snön ger minskar så kommer deras föda, b.la. kråkbär, att minska. Därför så minskar också biståndet av lämlar. Det gör att rovdjur som lever på lämlar och andra smågnagare får mindre föda och då får de färre ungar. Det leder till att t.ex. fjällugglan och fjällräven, som lever mycket på lämlar, blir hotade. Dessutom så kan nya arter tillkomma till fjällen när klimatet blir varmare och de blir konkurrens mellan fjällarterna och de nya arterna. T.ex. så har man sätt att antalet rödrävar ökat, vilket hotar fjällräven, eftersom rödräven är den starkare konkurrenten.

      Vattnet och vattenlevande arter påverkas också. Temperaturen i vattnet kan bli högre och det gör att kallvattenfiskar, t.ex. röding, lax och siklöja får försvårade livsförhållanden, medan varmvattenfiskar, t.ex. gädda och abborre får bättre levnadsförhållanden. Det kan leda till att biståndet kallvattenfiskar minskar medan biståndet varmvattenfiskar ökar. Kalvattenfiskarna har också en ekonomisk betydelse för människor, så om de försvinner så påverkas ekonomin negativt.