NO, SO, MATTE, SVENSKA, FRANSKA, MUSIK, IDROTT OCH HÄLSA, BILD

fredag 18 december 2015

Materia

Minns du?

1. En lösning är en blandning där man inte kan se partiklarna för att de är så små, man kan inte ens se dem i mikroskop. Saft är ett vanligt exempel på en lösning.

2. I en isbit så ligger vattenmolekylerna närstan helt stilla, men de rör sig lite grann. Då är vattnet i fast form. vattenmolekylerna i en vattenpöl så rös sig vattenmolekylerna omkring och är längre ifrån varandra. Då är vattnet i flytande form. I bubblorna i kokande vatten så rör sig vattenmolekylerna jättefort och flyger iväg. Då är vattnet i gasform.

3. En fysikalisk förändring är när ett ämne byter form från t.ex flytande till gasform och en kemisk reaktion är när ämnen reagerar, te.x när man tänder en tändsticka eller när järn rostar.

4. Naturligt här på jorden finns ungefär 90 st olika slags atomer, t.ex järn och koppar. Men forskare har tagit fram några på konstlad väg.

5. Skillnaden på en kemisk förening och ett grundämne är att ett grundämne bara innehåller en slags atom men en kemisk förening innehåller två eller flera olika slags atomer. Ett exempel på ett grundämne är syre för de innehåller bara syreatomer. Ett exempel på en kemisk förening är natriumklorid (koksalt) som innehåller två slags atomer.

6.  Man delar in grundämnena i grupperna metaller och icke-metaller. 

7. Man känner igen metaller på att de bland annat är blanka, hård och tunga. De leder också elektricitet och värme bra. 

8. vilken är den kemiska betäckningen för:
a) syre = O
b) koppar = Cu
c) svavel = S
d) natrium = Na 
e) väte = H
f) kol = C

9. Vilken är den kemiska betäckningen för:
a) diväteoxid = H2O
b) koldioxid = Co2
c) syre (syrgas) = O2

10. Man kan skilja järnet från svavlet i en blandning genom att hålla en magnet över blandningen för järn är magnetiskt och kommer fastna på magneten men svavlet som inte är magnetiskt kommer inte fastna på magneten, det kommer stanna kvar.

11. Det går inte lika lätt att skilja järn och svavel från varandra i den kemiska föreningen järnsulfid för att dem har satts ihop till ett gemensamt ämne, en kemisk förening.

12. Hur många atomer ingår i följande molekyler:
a) N2 = 2 kväveatomer 
b) CO = en kol atom och en syre atom
c) H2CO3 = två väte atomer, en kolatom och tre syreatomer 

Förstår du?

1. Jordens vikt ändras inte trots att vi bränner sopor, gräver gruvor och hugger ner regnskogar för att ingenting försvinner, ämnena ändras bara. träden, soporna och malmen från gruvorna blir bara något annat så ingen vikt försvinner.

2.  Vi ser andedräkten när det är kallt och inte när det är varmt för att den varma luften vi andas ut fryser när den kommer ut i den kalla luften, precis som dimman.

3. skillnaden mellan molekylerna hos kväveoxid och kvävedioxid är att kvävedioxid innehåller två stycken syreatomer och kväveoxid innehåller inte två. Di betyder två på grekiska.

4. skillnaden på en blandning och en kemisk förening är att i en blandning har inte atomerna satts ihop och bildat nya ämnen, de har kvar sina enskilda speciella egenskaper. I en kemisk förening så har ämnena satts ihop till ett nytt ämne med nya egenskaper.

5.  När jag löser tio gram socker i ett glas vatten så tror jag att både vikten och volymen kommer ändras lite grann. Man ser inte sockret i vattenglaset men det är där för det försvinner inte. Alltså måste volymen och vikten ändras. 

6. Mycket fosfor far ut i sjöar och det kan leda till övergödning så det vi kan göra för att fosforer att gå i kretslopp är att på något sätt ta vara på fosforer innan det far ut i sjöarna, då kan vi använda det och sedan kommer det fara ut mot sjöarna igen men vi tar vara på det o.s.v. Då förebygger man också övergödning.

7. Vilka av de kursiva orden tror du är atomslag och vilka tror du är ämnen. 
a) aluminium är ett ämne
b) kalcium är ett atomslag. 
c) fosfor är ett atomslag. 
d) järn är ett atomslag.

e) syre är ett atomslag.

onsdag 16 december 2015

Kromatografi

Syfte: Att ta reda på vilka färger orange, lila och grön delar upp sig i och innehåller. 

Hypotes: 
Orange: jag tror att orange innehåller färgerna röd och gul.
Lila: Jag tror att lila innehåller färgerna röd och blå.
Grön: jag tror att grön innehåller färgerna blå och gul.

Material: Filtret-papper, sax, tre färgpennor (jag har färgerna grön orange och lila), två bägare med vatten, tejp, penna att hänga remsorna på.

Metod:
  • Jag klippte ut tre stycken remsor av filtret-pappret.
  • Jag ritade en prick med olika färgpennor på varje remsa, jag försökte få prickarna ungefär lika stora.
  • Jag fyllde två bägare med vatten
  • Sedan tejpade jag upp remsorna på två pennor, jag höll dem mot bägaren för att se att remsorna inte var för långa så att pricken skulle hamna under vattnet.
  • Jag la pennorna tvärs över bägaren så att remsorna nuddade vattnet men prickarna nuddade inte vattnet.
  • Sedan väntade jag tills vattnet hade sugits upp och färgerna delat upp sig.

Resultat:

orange, lila och blå från vänster: 
















Orange delade upp sig i färgerna röd och gul.
Lila delade upp sig i färgerna rosa och blå.
Grön delade upp sig i färgerna gul och blå och lite ljusgrön.

Slutsats: 

Färgen orange delade upp sig i och innehåller färgerna röd och gul. Färgen lila delade upp sig i och innehåller färgerna rosa och blå. Färgen grön delade upp sig och innehåller färgerna gul, blå och lite ljusgrön.
Min hypotes stämde när det gällde färgen orange men inte när det gäller lila och grön. Jag trodde lila skulle innehålla färgerna röd och blå men den innehöll rosa och blå, inte röd. den gröna innehöll blå och gul precis som jag trodde men den innehöll också ljusgrön.
Det jag kunde ha gjort bättre är att ha haft längre remsor så att färgerna hade haft mer plats att dela upp sig på och jag kunde ha fått se färgerna mer tydligt. Jag kunde också ha gjort större prickar så att det hade varit mer färg, då tror jag man hade sätt mer tydliga nyanser. 

Det som händer i kromatografi är att vattnet sugs upp i filtret-pappret och då tar det färgen med sig uppåt så färgmolekylerna sprids ut och delar upp sig. De största färgmolekylerna stannar längre ner, närmare prickens ursprungsplats men de små färgmolekylerna åker längre upp.

tisdag 15 december 2015

Vem är tjuven?



Syfte: någon har stulit Susannes filtret papper och dessutom klottrat på det enda papper som var kvar. Det finns 6 misstänkta personer:
1. Charlotte
2. Allan 
3. Kattis
4. Tommy
5. Niclas
6. Susanne
Vi ska hitta den skyldige!

Hypotes: Jag tror att Allan är tjuven.

Material: 2 glas med vatten, pennor från dem misstänkta, filtret-pappers-remsor ca. 1,5 cm breda, sax, tejp och tre blyertspennor.

Metod:
1. Jag tog två glas och fyllde dem med lite vatten.
2. Jag klippte ut fem remsor från ett filtret-papper.
3. jag numrerade remsorna från 1 till 6 med en blyertspenna.
4. Jag gjorde en prick med varje penna på rätt remsa.
5. Jag tejpad fast remsorna på tre stycken pennor, två på varje penna och doppade ner dem i glasen så att de precis nuddade vattnet och pricken var inte under vattnet.
6. Jag väntade tills vattnet hade sugits upp på pappersbiten och det blivit ett färgsträck innan jag tog upp den ur vattnet och jämförde resultatet med beviset. 


Resultat:
2 och 1 












4 och 3 












5 och 6 










beviset 












tommy var tjuven för pricken av hanns penna gav samma resultat som pricken från texten som var skriven på filtret-pappret.


Slutsats:

Den skyldige var Tommy. Min hypotes stämde inte, jag trodde att det ver Allan men det var det inte. Det jag hade kunnat göra bättre är att mäta ut mer exakt hur långa remsorna skulle vara och hur mycket vatten det skulle vara för jag fick göra om några gånger för att prickarna hamnade under vattnet o.s.v. Men jag kunde också ha varit mer noggrann med storleken på remsorna och prickarna och mängden på vattnet. 


På en av remsorna så hände ingenting med pricken eftersom att pennan som ritat pricken var vattenfast. Men det finns andra saker som kan lösa upp vattenfast färg. 

onsdag 9 december 2015

Julhälsning

God jul!



Merry christmas!




Joyeux Noël!




Feliz Navidad!




Frohe Weihnachten!




hyvää joulua!




gëzuar krishtlindjet!




καλά Χριστούγεννα!




كریستمه‌ست پیرۆز!




کریسمس مبارک




 Srećan Božić!




Срећан Божий!




Noeliniz kutlu olsun!

Vad är kemi?

Minns du? 

1. tre exempel på kemiska ämnen i naturen är Kväve, Syre och Guld, men det finns många, många fler.

2. Tennsoldaten har egenskaperna att den är blank, kall och hård eftersom tenn är en metall. Tenn kan också smälta, stelna och formas till olika figurer och former. Tennet formades till en tennsoldat genom att metallen hettades upp och blev flytande, då kunde man hälla den i en form och när den stelnade igen var den formad som en tennsoldat.

3. Socker kan förändras på olika sätt, t.ex kan det lösas i vatten och så kan de smältas och stelna.

4. Fem exempel på saker som inte får hällas ut i vasken är kemikalier, metaller, tändstickor, papper och andra fasta ämnen.

5. Farosymbolen för explosiv vara har vit bakrund och röd kant, den föreställer någonting som sprängs och det flyger bitar i explosionen.

6. tre exempel på rena ämnen är Koppar, kol och ättiksyra. De har alla olika egenskaper som t.ex ättiksyra som är väldigt surt. Tre exempel på blandningar är vatten (H2O), salt och brons.Vatten är en blandning av väte och syre.

7. Dekantering innebär att man silar bort fasta ämnen från flytande ämnen, te.x när man häller bort vatten från akvariet. Då har man låtit slammet sjunka till botten så man kan hälla bort vattnet utan att det värsta följer med.
Destillation innebär att man renar ämnen genom att koka dem och kyla ner ångan, t.ex när man ska rena saltvatten. 
Kromatografi innebär att man skiljer färgade ämnen i en lösning från varandra genom att se hur snabbt de sugs upp på en pappersbit, för då får man olika färgränder som man kan läsa av. Det kan man t.ex använda när man ska identifiera pennor som alla ser lika dana ut, men när man använder kromatografi så ser man att en svart penna kan innehålla många andra färger.

8. Jag använder metoden Destillation för att rena saltvatten. 
Jag använder Dekantering för att sila bort fasta ämnen. 
Jag använder Kromatografi för att skilja på färgade ämnen i en lösning.

9. vanligt koksalt har den kemiska betäckningen natriumklorid. Det är viktigt när man är kemist att man använder det rätta ordet på olika ämnen, annars kan det bli riktigt knasigt.

10. En typisk egenskap för koksalt/natriumklorid är att de är lätt lösligt i vatten. Alltså om man häller det i vatten så syns det inte för att det har löst sig väldigt lätt. 

Förstår du?

1. Några exempel som visar att ämnen förändras men inte försvinner är t.ex du gör isglass, då fryser du ner vätskan så att den blir i fast form, men om du tar ut den ur frysen så tinar den och man kan se att det fortfarande är samma ämne. Ett annat exempel är att vattnet i sjöar och hav värms upp och blir vattenånga som far upp mot himlen och bildar moln, när det sedan regnar ser vi att det fortfarande är vatten.

2. För att arbeta på ett undersökande sätt i kemi så ska man noga sätta sig in i problemet och sedan utgå från det man redan vet och man gör en rimlig gissning. Efter det så ska man ta reda på om hypotesen stämmer genom att göra en undersökning, när man gör den så ska man anteckna sina resultat t.ex vad man ser och hör. Utifrån det kan man dra en slutsats. Men ibland kan experimenten var felaktiga och det kan komma fler problem från resultatet. Så länge man skriver vad som gick fel så är labbraporten lika värdefull som en det gick rätt i. 

3. Det är viktigt att ha regler för avfall på laboratorier för att vissa ämnen kan vara giftiga eller farliga för miljön. Om man då häller ut dem i vasken så far det ut i avloppet och det är jättefarligt. Därför så ha man regler för vad man får hälla ut i vasken och inte. Det är också viktigt att veta att om ett ämne har farit ut ur t.ex en burk eller annan behållare så ska man inte hälla tillbaka ämnet eftersom att ämnet kan ha ändrat sig i luften och kan då ha fått helt andra egenskaper.
4.  ett exempel på dekantering är när man häller bort vattnet från akvariet men sanden lämnas kvar på botten. Ett exempel på destillation är när man destillerar saltvatten till vanligt vatten. Några exempel på filtrering är när man gör kaffe, te och pasta. när man gör kaffe så använder man ett kaffefilter, när man gör te använder man en te påse och när man gör pasta så använder man ett durkslag. det är några exempel på filtreringsredskap.

5. Ett rent ämne är en substans som bara innehåller ett ända ämne och har speciella egenskaper. T.ex koppar, det innehåller bara ämnet koppar och har egenskapen att det leder ström bra.

6. Skillnaden mellan att kunna recept som egypterna gjorde och kemi är att egyptierna använde det som man kallar våtkemi, det vill säga att de tog reda på ämnens egenskaper genom att titta på ämnen och se vad som händer. Nuförtiden så ser vi inte bara vad som händer utan vi vet också vad som händer. Så egyptierna kunde bara recepten och visste att om man värmer guld så smälter det och då kan vi forma det, men nuförtiden så vet vi att det är kemi och vi vet vad som händer när vi smälter guldet och formar det.



tisdag 8 december 2015

Quatre garçons

Garçon un:
Il s’appelle Emanuel, il a cinq ans. Il porte un tee-shirt bleu et un pantalon marron. Il porte aussi une casquette grise et blanche. 

Garçon deux:
Il s’appelle Alexander, il a neuf ans. Il porte un pull blanc et un tee-shirt bleu sur la pull. Il porte aussi un pantalon marron. Il ne porte pas un paire de chaussures.

Garçon trios: 
Il s’appelles Zacharias, il a huit ans. Il porte un pull blanc et un pantalon marron clair. sur ses pieds il porte deux chaussettes bleues rayées blanches et deux chaussures blanches et noires. Il porte aussi un casquette bleue, rouge et blanche.

Garçon quatre: 
Il s’appelle Ludvig, il a dix ans. Il porte un tee-shirt blanc rayées rouge et un jean bleu. Il porte aussi des chaussettes bleus et deux chaussures noires. il port une paire de lunettes noires. 



fredag 4 december 2015

Dekantering och Filtrering

Dekantering

Det går ut på att man har en blandning och man låter det tunga, t.ex sanden sjunka till botten. Då blir det två skikt, ett på botten och ett skikt över botten. Sedan häller man bort det övre skiktet  till en annan behållare så att bottenskiktet inte följer med.

Man brukar dekantera vin, men det är många som debatterar om huruvida man ska det eller inte. Man dekanterar också vatten, t.ex vatten ur ett akvarium. 

Filtrering:

Det går ut på att man skiljer partiklar från en vätska med hjälp av ett filtrering redskap, t.ex filtrering papper eller durkslag, som man pressar vätskan igenom. 


Man använder filtrering ganska mycket hemma, t.ex när man kokar kaffe. Man filtrerar också när man gör te för tepåsen innehåller teblad men när man sänker ner tepåsen i vattnet så filtrerats vattnet genom tepåsen och tar med saker ut. Man filtrerar också när man gör pasta, för man häller bort vattnet från pastan genom ett durkslag. 

tisdag 1 december 2015

Kemi i en brustablett

Kemi i en brustablett

Syfte: Att undersöka om en brustablett löser sig snabbare i vatten eller i kolsyrat vatten.

Hypotes: Jag tror att brustabletten kommer lösa sig snabbare i det kolsyrade vattnet eftersom jag tror att molekylerna rör sig snabbare där än i det vanliga vattnet.

Material: Två glas, Två brustabletter, vanligt vatten, kolsyrat vatten och tidtagarur.

Metod: 
  1. Jag hällde upp kolsyrat vatten i ett av glasen och vanligt vatten i det andra, jag såg till att ha lika mycket i båda glasen.
  2. Jag förberedde två tidtagarur.
  3. jag släppte ner brustabletterna i de båda glasen och satte samtidigt på tidtagaruren.
  4. När jag såg att den ena brustabletten hade lösts upp så stoppade jag tidtagaruret för den tabletten och när jag såg att den andra hade lösts upp så stoppade jag tidtagaruret för den.
  5. Nu hade jag en tid för hur snabbt de båda löste sig och jag kunde se vilken som löste sig snabbast.

Resultat:

Brustabletten löste sig snabbare i det kolsyrade vattnet.

Slutsats:

Egentligen skulle tabletten ha löst sig snabbare i det vanliga vattnet. I det kolsyrade vattnet finns det kolsyra, och ut ur brustabletten kommer det också kolsyra. Vattnet kan bara innehålla en viss mängd med kolsyra så det tar längre tid för brustabletten att lösa sig där. 


Varför vi kan ha fått fel resultat kan bero på att vi inte riktigt såg brustabletterna i vattnet, att vi hade olika temperatur på vattnet, att det var olika mycket vatten i glasen, hur och när man släpper ner tabletterna och hur mycket kolsyra det är kvar i det kolsyrade vattnet.

torsdag 26 november 2015

Je porte...

Je porte un pull gris et blanc.
Je porte un pantalon noir.
Je porte des chaussures noires.

Ja'i une veste lilas et un bonnet rose.

tisdag 17 november 2015

"Smarty" Engelska

Alfred Nobel


Alfred Nobel is one of the most famous Swedish persons. He was the man who invented the dynamite. He also wrote in his will that a lot of his money should become a price, the nobel price, that people who had done great things in chemistry, physics, physiology, medicine, literature or work for peace should get. Alfred invented 355 things during his lifetime. He was born in 1833 and he died in 1896. As a child he was week and sick so he only managed to go to school for a little while, but he was smart and asked many questions. Most of the time he worked with his father Immanuel Nobel. His mothers name was Adriett Nobel. He had eight siblings but only four of them got old.

tisdag 10 november 2015

sägner

1. Det som är typiskt för en sägen är att den oftast är lite kortare än sagor, den berättar eller förklarar någonting t.ex hur man ska göra för att undvika t.ex troll eller varför en jättegryta bildas. Förr i tiden innehöll de ofta fantasi väsen så som t.ex skogsrå eller tomtar. Nuförtiden så förklarar sägner om saker som vi inte riktigt förstår. Men än sägen innehåller platser och saker som finns i verkligheten men det finns också overkliga och fantasirika saker med. Sägner kan innehålla saker som är sanna, men mycket är inte sant de är ofta överdrivna eller innehåller overkliga saker.

3. Väsen som människorna trodde på förut är t.ex näcken, skogsrået, tomtar, troll och häxor. näcken dränkte människor, skogsrået gick omkring i skogen och lockade till sig män, tomtarna bodde på tomten och kunde antingen vara snälla och hjälpa till eller dumma och ställa till med besvär, troll var från början stor, vackra och rika människor men sägnerna ändrades och snart var de fula och dumma och häxorna var elaka och folk sa att det ibland flög till blåkulla för att umgås med djävulen.

4. Några moderna sägner som påminner om råttan i pizzan är t.ex sägner som säger att man har stoppat något i maten som inte ska vara där. T.ex att man lagt spindlar i maten eller något annat djur. 

5. Jag tror att moderna sägner visar fördomar vi har om människor och kulturer för att förr i tiden, och nuförtiden, så vill man skylla sina problem på andra och det har alltid varit så att vi har haft fördomar mot människor och kulturer. T.ex så kan kan man ha fördomar om att ett land man krigar mot är dumma mot sina barn och så berättar man sägner om vad som händer med alla dem barnen för sina barn, för att de inte ska gilla landet.

6. hur flyttblocket kom till Närkeslätten

En kväll i juni så var en jättefamilj ute på en plan Närkeslätt. De bodde eftersom människornas får kom dit varje dag. Så jättarna hade något att äta. Då kom en annan jättefamilj gående. De två jättefamiljerna möttes mitt på slätten och bara stirrade på varandra en lång stund. ”Vart är ni på väg?” frågade den ena jättefamiljen. 
”Vi ska bo här eftersom vi inte har något hem.” Var den andra familjens svar.
”Men de kan vi inte tillåta!”
Nu började familjerna bråka om vem som skulle få bo på slätten. De kastade glåpord mot varandra och snart slogs dem som vilda djur. men den allra minsta jätten kom med ett förslag. ”Vi kan dela av slätten så att vi får halva var!” Sa den lilla jätten.
De två familjerna gick med på det och placerade ett stort flyttblock mitt på slätten som en avdelningspunkt. 
Jättarna är nu sedan länge döda, men flyttblocket står kvar.
Än idag…

7. 
Varför syns månen ibland på dagen?
Det fanns en tid då månen aldrig lös på dagen. Men en dag så bröt det första världskriget ut. Gubben i månen som alltid vakat över människorna blev förskräckt över allt som hände nere på jorden. Så mycket våld, så mycket smärta. Gubben i månen hade aldrig varit vaken och lyst på dagen förut, men nu var han det. Han ville vaka över människorna. Efter ett tag så blev det äntligen fred och gubben i månen återgick till att sova på dagarna. Men när andra världskriget bröt ut så förstod han att han inte kunde lita på människorna. Så även när andra världskriget var slut så stannar gubben i månen vaken på dagarna ibland. Bara för att vaka över människorna.

Varför regnar det aldrig när man har paraply?
Uppe bland molnen finns en man som styr över alla väder på hela jorden. Han bestämmer om det ska vara regn, om det ska snöa eller om solen ska skina. Men han har varit där uppe och bestämt väder i så många år att han har börjat få tråkigt. Han har haft tråkigt en lång tid. Det ända roliga han hade för sig var att sända regn ner på människor. Men en dag så uppfan de en sak som kunde stoppa regnet. De uppfan paraplyet. Så mannen som styr vädret bestämde sig för att det aldrig skulle regna när människorna har paraply, bara för att han skulle ha roligt när han såg ner på människorna. Så varje gång han tittade ner på jorden såg han någonstans en arg liten figur som släpar runt på ett paraply, fast det inte regnar.


Varför är det aldrig upptaget när man ringer fel?
Det finns en organisation som har ett enda syfte, att göra andra människors liv pinsamma. Så när den här organisationen upptäckte att allt fler människor började ringa fel fick dem en idé. Tänk om det aldrig var upptaget när man ringde till fel person. Det är mycket pinsammare när någon man inte alls ville prata med svarar än om det är upptaget och man får en chans att ringa rätt. Så den här organisationen byggde robotfåglar med uppdrag att spionera på människor för att se om de ringer fel. De rapporterar allt till organisationen och så fort de får veta att någon ringer fel ser de till att det inte är upptaget. Och robotfåglarna kan du se sitta på telefonledningarna, eller utanför dit fönster för att se om just du ringer fel.





fredag 6 november 2015

Uppgift: Vad finns det i jästpaketet.

Saga

Den vita katten 

Det var en tyst natt och himlen var så svart, förutom en lite strimma månsken som sken genom molnen. En vind blåste i träden och plötsligt hördes ett hårresande skratt och häxan Susan kom susande genom skogen på sin idegrans kvast. Skogens djur var livrädda för häxan med sin vårta på näsan, sin spetsiga hatt, hennes hemska skratt och hennes vita katt som hon använde för att locka till sig oskyldiga barn som hon tog med sig till blåkulla. Hon var på väg mot byn.

Samma kväll var satt de två barnen Anna och Eva på kanten till fontänen i byns torg. De visste om att de var precis denna natt som sägnerna sa att häxan Susan skulle komma till byn. Anna och Eva trodde inte på sägnerna som de gamla berättade, de skulle bevisa att de inte fanns någon häxa. Nästan hela natten satt de på fontänen och pratade utan att något hände. Men så plötsligt kom en svag vindpust emot dem och fick dem att rysa till. En vit katt kröp fram bakom fontänen. Både Anna och Eva blev helt förtjusta i katten och glömde helt bort att det var precis de här de gamla hade varnat om. Förtrollade följde det efter katten och innan de visste ordet av hade en hand med beniga fingrar tagit tag i deras nackskinn och kastat upp dom på en kvast och de susade iväg genom molnen på väg mot blåkulla. Ingen såg någonsin barnen Anna och Eva igen…

söndag 18 oktober 2015

Svampar

Minns du?

1. Svampar gör mycket nytta, de bidrar till nedbrytningen av döda löv på hösten och är föda till bl.a sniglar, skogsmöss och ekorrar.Vissa mögelsvampar som man ollar använder man till läkemedel som t.ex Penicillin och vitaminer. Man kan också äta vissa svampar.

2. Vissa svampar är giftiga och man kan till och med dö av vissa. Några får man bara ont i magen och kräks av medan man Kan få hallucinationer av andra. Men den farligaste är det giftet som slår ut kroppen reningssystem. Man kan inte leva utan ett reningssystem. Svampar kan också växa i hus och då kan man behöva riva hela huset och sanera området vilket kan kosta väldigt mycket pengar. 

3. a) Den del av svampen vi plockar är fruktkroppen som bara är en jätte liten del av svampen. Själva svampen finns under marken, det är mycelet och det kan vara flera kilometer långt.                                           b) Fruktkroppens uppgift är att sprida svampens sporer som kan finnas mellan skivorna på skivlingar, på taggarna på tagg svampar, i rören på rörsoppar och på andra ställen på andra sorters svampar.

4. När en svampspor har grott så bildas svamptrådar och sedan mycel. När mycelet blivit tillräckligt stort och det är lagom varmt och fuktigt så börjar fruktkroppar bildas.

5. Jästen innehåller jästsvampar. När de använder socker till att göra energi så koldioxid och etanol och när man bakar så sväller degen upp med hjälp av koldioxid gasen. Det är vad Jäst gör för nytta i deg.

6. kulmögel är en skadesvamp eftersom den sätter sig på maten och gör att den möglar. Fotsvamp är också en skadesvamp eftersom den växer in i huden på undersidan av våra fötter.

7. Två exempel på matsvampar är karl-jonan och kantareller, de är inte giftiga och därför kan man äta dem.

8. Två exempel på giftsvampar är spindelskivling som är dödlig och flugsvamp.

9. En svamp som en snigel har ätit på behöver inte vara ätlig eftersom att vissa sniglar och insekter inte påverkas av giftet i svampar. Alltså kan en svamp en snigel ätit på vara giftig men snigeln påverkas inte.

10. Om jag skulle hitta vitt ludd nere i marken så kan det vara mykorrhitza som det kallas när svampar lever i och på växters minsta rötter. Det kallas att växten och svampen lever i Symbios. 

11. Svampar kan skaffa sig näring på tre olika sätt. De kan leva som nedbrytare och då få näring av material de bryter ner som t.ex döda växt och djurdelar. De kan också leva som parasiter och ta näring från andra levande varelser som t.ex honungsskivlingen som sätter sig direkt på trädet och tar näring ifrån det. Men svampar kan också leva i symbios med växter eller grönalger.

12. Man delar in lavar i grupperna busklav, bladlav och skorplav. Busklaven ser ut som en buske och kan antingen växa som en buske eller växa på en gren. Bladlaven går att peta loss från underlaget eftersom den sticker upp från underlaget. Men skorplaven sitter hårt fast på underlaget och det följer oftast med om man ska peta loss den.

Förstår du?

1. Svampar tillhör inte växtriket eftersom att de inte har det gröna ämnet klorofyll i sig. En organism måste ha klorofyll i sig för att räknas som en växt och svampar har inte klorofyll i sig, alltså är svampar inte växter.

2. Större delen av svampen ser vi inte eftersom att den är nere i marken. Det kallas för mycel. Den lilla delen vi ser kallas för fruktkropp och den är till för att sprida sporer. Men själva svampen kan sträcka sig flera kilometer under markytan.

3. Det finns olika typer av svamp gifter. Det mins skadliga ger dig bara ont i magen och du kan kräkas, det giftet finns i bl.a vissa riskor och kremlor. Men i bl.a vissa flugsvampar finns ett gift som gör att du blir yr, får huvudverk och kan få hallucinationer. Det är ett väldigt farligt gift. Men det farligaste är det giftet som finns i spindelskivlingar, det verkar inte fören några dagar efter du har ätit svampen och slår ut kroppens reningssystem. Man kan inte leva utan reningssystemet och därför är det här giftet dödligt.

4. I naturen så är svamparna nedbrytare på hösten för då bryter de med bakterierna ner alla löven. Den är också viktig föda för djur som t.ex ekorrar, sniglar och skogsmöss. Svampen hjälper också växter som den lever i symbios med eftersom Mykorrhiza ger växter bättre tillväxt och skyddar mot skadegörare.

5. En symbios mellan en svamp och en växt går till så att svampen lindar sina svamptrådar runt trädets minsta rötter och får då svampen socker som växten bildat och växten får lite vatten av svampen. Det kallas för Mykorrhiza och växten får också bättre tillväxt på magra marker och skydd mot skadegörare angrepp av det här.

6. Degen jäser inte efter gräddning eftersom att jästsvamparna dör i ugnen.

7. Miljöförändringen kan påverka förekomsten av svamp eftersom att många svamparter har speciella krav på sin miljö. Om det t.ex blir försurningar så kan Blodriskan försvinna och om man planterar gran på ängsmarker så försvinner vaxskivlingarna.

8. Lavkartan kan vara lika bra som luftmätning med instrument eftersom att lavar är känsliga mot luftföroreningar. Om det är mer lavar i ett område betyder det att det är renare luft men om det är mindre lavar i ett område så är det sämre luft.