Fältstudie - Abisko

De här biotiska faktorerna har jag hittat i området:

·       Fjällbjörk – föda åt t.ex. ren.

·       Kråkbär – föda åt t.ex. lämmel och fjällripa.

·       Tall - hem åt t.ex. fåglar och skyddar undervegetationen mot väder och vind.

·       Svampar – Nedbrytare, viktig för förmultningsprocessen.  

·       Människor – människor har trampat upp en stig i området.

De här abiotiska faktorerna har jag hittat i området:

·       Snö – Fjällbjörkar får sin speciella korta och krokiga form eftersom de växer under påverkning av snön. Snön påverkar också andra växter som t.ex. lingon. Lingonriset vissnar inte under vintern utan lever under snötäcket. Snön skyddar lingonriset från djur som vill äta det och fungerar också som en isolering, vilket gör att växterna under snön inte förfryser. Detta göra att lingonriset har väldigt bra förutsättningar för att leva här. Det leder till att lingonriset fortplantar sig, sprider sig och ökar i antal. Det gör också att djur som äter växter som överlever på grund av snön får mer föda och på så sätt också kan öka i antal. Under snön kan också djur som t.ex. lämlar bo.

·       Sluttande mark – Det här området ligger uppe på ett fjäll och marken är sluttande. När det regnar så rinner vattnet bort direkt på grund av den sluttande marken. Det gör att marken är torr och kanske även näringsfattig, eftersom vattnet kan ta med sig näringsämnen när det rinner bort. Det gör att växter som trivs på torr mark kan växa här, som .t.ex. tallar och väggmossa.

·       Ljus – På den här platsen så finns det inte så många träd som skymmer solljuset. Det gör att solljuset också når ner till undervegetationen. Ljuset gör att växterna i området får bättre tillväxt, utveckling och tolerans.

·       Temperatur – I fjällen så är temperaturen låg, särskilt på vintern, och den blir lägre ju längre upp på fjällen man kommer. Det gör att bara växter som klarar av kall temperatur kan leva här, t.ex. lingon och kråkbär.  

·       Stig – På stigen så kan inga växter växa.

Klimatförändringar

      Undersökningar av t.ex. SMHI visar att temperaturen i fjällen förmodligen kommer höjas under de kommande åren på grund av klimatförändringar, vilket gör att klimatet i fjällen blir varmare. Det orsakar att t.ex. trädgränsen höjs och växter som växer lägre ner på fjället kommer sprida sig uppåt. Det gör att kalfjället minskar och de arter som lever på kalfjället hotas. De behöver flytta högre upp på fjället där de kommer bli hopträngda eftersom de inte har någon stans att ta vägen. Antalet arter kommer minska och vissa kommer kanske helt dö ut.

      Det förväntas också vara snö under en kortare tid, och snöns tjocklek och konsistens ändras. Om snön fryser och töar många gånger under kort tid så kan den bli mer kompakt, det blir skare och det subnivala utrymmet (ett luftskikt mellan marken och snön som ger en isolerande effekt) kan minska eller helt försvinna.  Det gör att djur som t.ex. renar får det svårt att nå ner till sin föda som växer under snön. Det leder till att deras bistånd minskar. Djur och växter som lever under snön påverkas negativt. Lämlar och andra smågnagare lever under snön där de t.ex. får skydd och föda. Men när den isolerande effekten som snön ger minskar så kommer deras föda, b.la. kråkbär, att minska. Därför så minskar också biståndet av lämlar. Det gör att rovdjur som lever på lämlar och andra smågnagare får mindre föda och då får de färre ungar. Det leder till att t.ex. fjällugglan och fjällräven, som lever mycket på lämlar, blir hotade. Dessutom så kan nya arter tillkomma till fjällen när klimatet blir varmare och de blir konkurrens mellan fjällarterna och de nya arterna. T.ex. så har man sätt att antalet rödrävar ökat, vilket hotar fjällräven, eftersom rödräven är den starkare konkurrenten.

      Vattnet och vattenlevande arter påverkas också. Temperaturen i vattnet kan bli högre och det gör att kallvattenfiskar, t.ex. röding, lax och siklöja får försvårade livsförhållanden, medan varmvattenfiskar, t.ex. gädda och abborre får bättre levnadsförhållanden. Det kan leda till att biståndet kallvattenfiskar minskar medan biståndet varmvattenfiskar ökar. Kalvattenfiskarna har också en ekonomisk betydelse för människor, så om de försvinner så påverkas ekonomin negativt.