Franska revolutionen: snabbkurs

1. Nämn fakta om kungen och drottningen

Eftersom Frankrike var det mäktigaste landet i Europa på den här tiden så var också kungarna väldigt mäktiga och väldigt rika. Den man som var kung under franska revolutionen var Ludvig XVI och drottningen var Marie-Antoinette. De hade väldigt mycket pengar och makt, så de kunde göra nästan vad de ville. Kungens älsklingsaktiviteter var jakt och mat vilket resulterade i att han var väldigt tjock. Drottningen var också väldigt fåfäng och var intresserad av kläder, smycken, fester och kortspel. Att drottningen inte riktigt hade koll på vad som hände i landet och hur det var att inte leva med kungafamiljens lyx kan man tydligt se. Shakespeare lät henne i en av sina teaterföreställningar säga: 

• Om nu bönderna inte har bröd så får de väll göra som jag och äta bakelser. 

Det citatet sammanfattar hur bra hon förstod sig på hur folket hade det under missväxten.

2. På vilket sätt var Frankrike ett orättvist samhälle?

På den här tiden så var samhället indelat i stånd eller skikt som det också heter och de flesta av Frankrikes många medborgare tillhörde det tredje skiktet. Det första skiktet var Adel, det andra skiktet var präster och det tredje skiktet var helt enkelt resten av befolkningen. Alla bönder, köpmän o.sv tillhörde det tredje skiktet. Det var Adeln och prästerna som hade det bra i samhället, för de hade vissa privilegier som det tredje skiktet inte hade. Alla i det tredje skiktet behövde betala skatt men det behövde inte Adeln och prästerna göra. Alltså hade Adeln och prästerna mycket mera pengar än de andra. Det var bra för dem när det blev missväxt i landet, då blev det svårt för bönderna och de andra i det tredje skiktet att få mat eftersom de inte fick en bra skörd och priset på bröd höjdes. Då kunde adeln och prästerna betala priset för brödet för de hade inte betalat skatt till kungen, men det tredje skiktet fick gå hungrigt.

Adeln och prästerna ägde mycket mark och mycket pengar, även fast det bara var en halv miljon av Frankrikes invånare som tillhörde det första och andra skiktet. 

När kungen tänkte ha en riksdag med representanter från alla de tre skikten så blev det tredje skiktet uteslutet från början för kungen, adeln och prästerna ville inte ändra på något eftersom de hade det så bra. 

3. Nämn några orsaker till revolution.

Att Adeln och prästerna hade privilegier som inte det tredje skiktet hade var en av anledningarna till att det blev revolution. Dem i det tredje skiktet lade märke till att det var orättvist och ville göra något åt det. Fler och fler tyckte att statsskikten var dåliga och orättvisa. De tyckte också att kungens enväldiga styre var dåligt och att det inte var förnuftigt. Frankrike var också med och hjälpte det nordamerikanska kolonierna i kriget mot England under Amerikanska revolutionen, det hade kostat mycket pengar för Frankrike. Sedan blev de också missväxt och då höjdes priserna på bröd. Frankrike var nu i en ekonomisk kris som började redan innan de var med och krigade i amerikanska revolutionen, men efter det så blev krisen värre. 

4. Förklara uttrycket upplysningen.

Upplysningen är när man får kunskap och förståelse så att man blev förnuftig och kunde fatta kloka beslut. Det fanns främst två författare under den här tiden som representerade Upplysningen, de var Voltaire och Rousseau. 

5. Vad hände när riksdagen samlades?

Det var i maj år 1789 som riksdagen samlades och det var den första riksdagen på mer än hundra år. Det fanns representater från alla tre stånden, 300 adelsmän, 300 präster och 600 från det tredje skiktet. Fast inte en enda bonde fick vara med som representant. Adelsmännen och prästerna trodde att det skulle vara som förut, alla stånden skulle ha en röst var och då antog adeln och prästerna att de skulle vinna. Men Det tredje skiktet la fram ett annat förslag, att alla riksdagsmännen skulle sammanträda och rösta tillsammans. Kungen ville inte att det skulle vara så. Därför så saboterade han för det tredje skiktet den 20 juli genom att låsa deras mötessal så att de inte kunde ha ett möte. Men det tredje skiktet hade ett möte i en annan lokal där de bestämde sig för att få igenom en grundlag som var rättvis för alla i hela landet. efter några dagar gav kungen efter och nu så förenade sig de tre skiktens kammare till en ända som kom att kallas nationalförsamlingen. 

6. Nämn fakta om: nationalförsamlingen.

Nationalförsamlingen var ena delen av Frankrikes parlament. Det bestod av representanter från alla samhällsstånden. Först så bestod riksdagen av tre olika kammare. Det var första, andra och tredje skiktets kammare. Men efter några händelser som t.ex att de tredje skiktet blev utblåsta från sitt mötessal så slogs de tre kamrarna ihop till en enda som kallades nationalförsamlingen. 

7. Redogör för stormningen av Bastiljen. 

Efter att nationalförsamlingen skapats så hade det tredje skiktet många idéer för hur de kunde förbättra landet till deras fördel. Det skrämde kungen, så han kallade in armen. Han satte soldater runt slottet och huvudstaden för att försvara sig. Det snurrade massor av rykten i landet. Många var rädda att kungen skulle upplösa nationalförsamlingen efter så kort tid den hade skapats. År 1789 i juli så började det gå rykten om att det kom beväpnade trupper närmare paris. Folk blev så klart rädda och ville försvara sig själva. I Bastiljen, en fästing från medeltiden och som nu var fängelse, trodde man att det skulle finnas vapen som de kunde försvara sig med. Många försökte då ta sig in i Bastiljen för att ta vapen, men många dog i försöket. En bland försvararna hade dödats, så för att  inga mer skulle dödas gick Bastiljens chef med på att öppna Bastiljen i utbyte mot att angriparna inte skulle döda några fler. Men så fort Bastiljen öppnades så bröts det löftet. Chefen var en av dem som dödades och hans avhuggna huvud sattes på en stång som fördes omkring på paris gator. Kungen ville inte bli attackerad av arga invånare som nu hade vapen så den 14 juli så drog han tillbaka sina trupper. Den 14 juli är nu för tiden Frankrikes nationaldag.

8. Nämn fakta om revolutionens slagord.

Revolutionens slagord var Frihet, jämnlikhet och broderskap. Det uppkom eftersom Många bönder gjorde uppror mot adelsmännen runt om i landet. Adelsmännen hade slott och de blev stormade av bönder som var arga på adelsmännen för att de hade privilegier och att de hade det så mycket bättre än dem. All orolighet i landet påverkade nationalförsamlingen och de bestämde sig för att göra något åt det. För att bönders skulle lugna ner sig så ändrade nationalförsamlingen lagen år 1789 på den 4 augusti, de tog bort adelns privilegier så att lagen skulle vara lika för alla. Nu behövde också Adeln och Prästerna betala skatt. Eftersom lagen gjorde att det skulle bli lika för alla så blev slagordet Frihet, jämnlikhet och broderskap.

9. Vad gjorde kungafamiljen?

Kungafamiljen var förmodligen lite rädd för vad som hände. Nationalförsamlingen bestämde att kungen inte skulle ha någon politisk makt och kungen fick då inte vara med och bestämma. Kungafamiljen bodde i Paris och utanför slottet så stod nationalförsamlingens trupper och bevakade dem. Kungafamiljen bestämde sig nu för att fly från Frankrike och de fick hjälp av en svensk greve vid namn Alex von fersen. Flykten ägde rum den 20 juni 1791 och kungafamiljen försökte ta sig över den norra gränsen förklädda och med häst och vagn. Men flykten misslyckades och de blev förda tillbaka till slottet igen. 

10. Nämn fakta om skräckväldet.

Skräckväldet varade under åren 1793 och 1794. Det började med att nationalförsamlingen ville göra så att det blev lugnt i landet, så de inrättade ett välfärdsutskott. Det var Robespierre, en advokat, som blev ledare för utskottet. Robespierre började sedan styra landet som en diktator och  han blev mer och mer maktgalen. Det här var en väldigt bloddrypande period då många miste livet så det är därför som det kallas för skräckväldet. Alla som misstänktes för att vara motståndare till revolutionen blev avrättade i en giljotin. Robespierre avrättades också i en giljotin efter att nationalförsamlingen gjort uppror mot honom, därmed var skräckväldet över.

11. Vad hände med kungaparet?

Kungaparet dömdes för förräderi mot fosterland. Både kung Ludvig XVI och Marie-Antoinette blev avrättade och Frankrike blev nu en republik som styrdes av nationalförsamlingen. Detta hände efter att Nationalförsamlingen bestämt att Frankrike skulle sprida revolutionens idé genom att att anfalla Österrike vilket sedan ledde till att Frankrike också låg i krig med Storbritannien och nutida Tyskland som då kallades för Preussen. För att Frankrike skulle vinna kriget så infördes en allmän värnplikt som gav Frankrike en stor arme. Då fick de ett övertag i kriget.

12. Nämn fakta om Napoleon utifrån några viktiga år.

År 1799 så utnämndes Napoleon, bara 24 år gammal, till general och han tog makten över Frankrike genom en statskupp. Han lovade Frankrikes invånare fred vilket gjorde honom populär. 

År 1804 så utropade han sig själv till kejsare och han kröntes samma år. Han satte själv kronan på sitt huvud och nu var Frankrike inte längre en republik. Napoleon erövrade många länder under sin tid som kejsare och år 1812 så bestämde han sig för att erövra Ryssland. Men det gick inte så bra för honom. 

Bara två år senare, år 1814 så avsattes Napoleon och blev förd ut ur Frankrike till en Ö utanför Italien. Men han skulle återvända till Paris för att ta makten igen. 

Det var År 1815 som Napoleon återtog makten, men det varade inte länge. Den 18 juli samma år så förlorade Napoleon och hans arme ett slag mot två andra arméer. Detta ledde till att Napoleon ännu en gång blev avsatt från sin tron och han förvisades till en annan ö i södra Atlanten. 

År 1821 så dog Napoleon. Det kan ha varit på grund av ett magsår med det finns vissa som anser att han blev förgiftad. 

13. Redogör för anfallet mot Ryssland 1912.

Napoleon och hans arme på 500 000 man gick in i Ryssland för att erövra landet år 1812. Där det drog fram så anföll inte de ryska soldaterna, utan de drog sig undan och brände ner byarna istället.  Napoleon marscherade fram till Moskva och när de kom fram så var staden utrymd och ryssarna tände eld på staden. Moskva brann i 6 hela dagar. Ryssarna hade en bra taktik, Napoleon och hans arme var inte rustade för att överleva den kalla Ryska vintern. Men det var ryssarna så de anföll Napoleon hela tiden. Många av Napoleons soldater blev dödade av ryssarna, när de tog sig ut ur Ryssland så var det bara 30 000 soldater kvar. Efter det här nederlaget så avsattes Napoleon som kejsare över Frankrike. 

14. Vad hände vid Waterloo?

Efter att Napoleon hade återvänt till Paris och återtagit makten så fortsatte han att kriga. Det var år 1815 den 18 juli som Napoleons arme mötte en arme från Storbritannien och en arme från nuvarande Tyskland som då hette Preussen. De tre arméerna möttes i Waterloo. Alla tre arméer stridare mot varandra och det var Napoleons arme som blev besegrad. Det var Napoleons sista strid. Han återvände till Frankrike och efter cirka hundra dagar så avsattes han igen. Den här gången så blev an förvisad till en annan ö som som hette S:t Helena där han blev strängt bevakad av brittiska soldater, och han återvände inte till Frankrike igen. 

15. Vad hände med Napoleon? 

Napoleon dog år 1821. Man tror att det var på grund av ett magsår men det finns vissa som anser att han blev förgiftat av de brittiska soldaterna. Man tror att giftet som kan har använts var arsenik vilket är ett halv metalliskt grundämne som är mycket giftigt, nuförtiden så brukar man använda det till insektsgifter och andra bekämpningsmedel.