Skelettet

1. hjässbenet  - Os frontale

2. Pannbenet - Os parietale

3. tinningben - Os temporale

4. näsben - Os nasale

5. Okben - Os zygomaticum 

6. överkäksben - Os maxillaris (maxilla) 

7. Underkäke - Os mandibularis (mandibula)

8. nackben - Os occipitale 

a. nyckelben - Clavicula

b. skulderblad - Scapula

c. bröstben - Sternum

d. Revben - Costae

e. Överarmsben - Humerus

f. Armbågsben - Ulna

g. strålben - Radius

h. Handlovsben - Carpus

i. Mellanhandsben - Metacarpus

j. Fingerben - Digiti manus

k. Höftben - Os coxae

l. sittben - Os ischii

m. blygdben - Os pubis

n. lårbenshals - Collum (ossis) femoris

o. lårben - Os femoris

p. knäskål - Patella

q. Skenben - Tibia

r. Vadben - Fibula

s. mellanfotsben - metatarsus

t. Tåben - Digit pedis

u. vristben - Ossa tarsi

v. hälben - calcaneus

A. 7 halskotor - Vertebrae cervicales

B. 12. bröstkotor - vertebrae thoracicae

  

C. 5 ländkotor -  Vertebrae lumbales

D. korsben och svanskotor - Os sacrum, Os coccygis

E. kotkropp - corpus vertebrae

F. utskott - processus spinosus

G. disk - disci intervertabrales

H. kothål gör ryggmärg - foramen vertebrale

I. kotbågen - arcus vertebrae

J.  tvärutskott - processus transversi

1.Ta reda på hur många ben människans skelett består av?

!Människans skelett består av ungefär 200 ben, det kan variera mellan olika personer. Det finns både stora ben som t.ex. lårbenet men också väldigt små ben som t.ex. benen i händerna och i örat. Vi kan röra på benen med hjälp av muskler och leder. Det finns många olika typer av leder. Tre exempel är gångjärns-leden som bara kan röra sig fram och tillbaka och som finns i t.ex. fingrarna, vridleden som finns i t.ex. armbågen och kulleden som är den mest rörliga leden och som finns i t.ex. axeln och lårbenet. Diskarna mellan ryggradens kotor är inte leder, men har ungefär samma funktion som leder. Därför brukar de kallas för oäkta leder. 

2. Skelettet har tre viktiga funktioner. Vilka?

Skelettets viktigaste funktion är att hålla uppe kroppen. Man kan säga att skelettet är kroppens stomme. Skelettet skyddar också organen. Två exempel är revbenen och bröstbenet som skyddar lungorna och hjärtat, och kraniet som skyddar hjärnan mm. Skelettet, tillsammans med muskler och leder, gör så att vi kan röra på oss. Skelettmusklerna, som sitter ihop med skelettet med hjälp av senor, gör så att skelettet böjer sig vid lederna och då rör sig kroppen. 

I vissa skelettdelar så finns också benmärg och där så bildas det blodkroppar, vilket är viktigt för kroppens funktion. I ryggraden så finns ryggmärgen som är mycket viktigt för nervsystemet. 

3. Förklara hur det kommer sig att ryggraden är både rörlig och stötdämpande!

Ryggraden är rörlig eftersom det finns diskar av brosk, vilket är mjukare än ben, mellan alla kotorna i ryggen. Diskarna gör så att vi får mer rörlighet, så att ryggkotorna inte skaver mot varandra när vi rör oss och det ger lite stötdämpning. Ryggraden är också stötdämpande eftersom den är S-formad, vilket gör att den blir fjädrande. Det är viktigt att ryggraden är stötdämpande för att hjärnan inte ska skaka och ta skada när man rör på sig. 

4. Vad är fontaneller?

fontaneller är ytor på spädbarns huvuden där det inte finns något ben än, eftersom delarna av kraniet inte har växt ihop vid än. Vid tvåårsåldern så bildas benvävnad som binder ihop kraniet. Benen i kraniet blir förenade med bensömmar. Det finns ingen benvävnad när barnet föds eftersom barnets huvud ska ta sig ut vid födseln, människans huvuden är väldigt stora.