NO, SO, MATTE, SVENSKA, FRANSKA, MUSIK, IDROTT OCH HÄLSA, BILD

torsdag 11 maj 2017

Mäta puls 

syfte: Ta reda på hur pulsen ändras vid statiskt och dynamiskt muskelarbete. 

hypotes: Jag tror att pulsen kommer bli högre vid dynamiskt muskelarbete, samt att det kommer ta längre tid för pulsen att gå ned till vilopuls vid dynamiskt muskelarbete. 

Material: 

  • din kropp
  • tidtagarur
  • 4 papper
  • penna
  • sudd
  • linjal

Metod:


  1. Mät din vilopuls, alltså när du sitter eller ligger still och är i vila, i 15 sekunder. Du kan ta vilopulsen vid t.ex. handleden eller halsen. Mät tiden med ett tidtagarur. 
  2. Multiplicera antalet pulsslag på 15 sekunder med 4. Då har du fått fram din vilopuls per minut
  3. Gör ett diagram där du kan skriva upp din vilopuls. Diagrammet ska innehålla minuter på x-axeln och antal pulsslag på y-axeln. Se bilden. Gör diagrammet på papper. 
  4. Gör det statiska muskelarbetet att hålla armarna utåt i 1 minuter. Ta tid med tidtagarur. 
  5. Mät sedan din puls i 15 sekunder igen, skriv ner på ett papper.
  6. Sätt dig ner i viloläge och sätt på ditt tidtagarur. 
  7. Mät din puls i 15 sekunder, skriv upp antalet pulsslag på ett papper. 
  8. Fortsätt mäta din puls i 15 sekunder en gång i minuten tills den har gått tillbaka till vilopuls. Skriv ner hur många pulsslag du har för 15 sekunder varje gång du mäter. med tidtagaruret så kan du hålla reda på hur många minuter det tar innan pulsen går tillbaka till viloläge. 
  9. När du är tillbaka i din vilopuls, multiplicera alla tal du har skrivit ned för att få fram hur många pulsslag du hade i minuten vid varje mätning. 
  10. Skriv ner din puls för när du utför statiskt muskelarbete i tabellen.
  11. Skriv ner alla mätningar du gjorde i diagrammet. Du kan behöva lägga till minuter på x-axeln.
  12. Gör ett nytt diagram för Dynamiskt muskelarbete, skriv in din vilopuls. 
  13. Gör det dynamiska muskelarbetet 10 armhävningar. 
  14. Mät pulsen på samma sätt som tidigare.
  15. Skriv upp alla mätningar i diagrammet efter du har multiplicerat dem.
  16. Ta bilder på diagrammen och lägg in i din labb-rapport.
Resultat: 



Slutsats:
Pulsen blev högre och tog längre tid att gå ned till vilopuls igen vid statiskt muskelarbete. Pulsen blir högre vid muskelarbete eftersom förbränningen muskelcellerna ökar och de behöver mer syre. Därför släpper muskelcellerna ut mer koldioxid som stimulerar andningsmusklerna. Det gör att man andas snabbare och blodet pumpas ut i kroppen snabbare. Då får muskelcellerna mer syre. Jag tycker inte resultatet är rimligt eftersom kroppen skulle behöva mer syre vid dynamiskt muskelarbete än vid statiskt muskelarbete. Vid statiskt muskelarbete så är muskeln spänd hela tiden och stannar i samma position. Det gör att färre muskler arbetar och då behöver kroppen mindre syre. Vid dynamiskt muskelarbete så rör sig kroppen och musklerna spänns och slappnar av för att röra på kroppsdelarna. Det gör att fler muskler arbetar och kroppen behöver då mer syre. Anledningen till att pulsen blev högre vid statiskt muskelarbete än vid dynamiskt muskelarbete är förmodligen att jag utförde det statiska muskelarbetet att hålla ut armarna i 1 minut men jag gjorde det dynamiska arbetet 10 armhävningar som inte tog 1 minut. Alltså fick musklerna arbeta längre vid statiskt muskelarbete än vid dynamiskt muskelarbete vilket gjorde att pulsen blev högre och tog längre tid på sig att gå ned i vilopuls vid statiskt muskelarbete. Eftersom pulsen blev högre vid statiskt muskelarbete så tog det längre tid för den att gå tillbaka till vilopuls igen än vid dynamiskt muskelarbete då pulsen snabbare gick tillbaka till vilopuls igen eftersom pulsen, på grund av att jag inte gjorde dynamiskt muskelarbete så länge, inte blev så hög. 
Min hypotes stämde inte. Jag trodde att pulsen skulle bli högre vid dynamiskt muskelarbete samt att pulsen skulle ta längre tid att gå ned till vilopuls igen vid dynamiskt muskelarbete, men det blev högre vid statiskt muskelarbete och det tog också längre tid för pulsen att gå ned vid statiskt muskelarbete än vid dynamiskt muskelarbete. 
En annan undersökning man skulle kunna göra är att se hur pulsen ändras vid statiskt muskelarbete mellan olika muskelgrupper. T.ex. mellan armar och ben. Man kan också jämföra hur pulsen ändras vid dynamiskt muskelarbete mellan olika muskelgrupper. 

Förslag på förbättring: 
Jag skulle kunna förbättra hur länge jag utför muskelarbete. Det statiska muskelarbetet var att hålla ut armarna i 1 min, det dynamiska muskelarbetet var att göra 10 armhävningar vilket inte tog 1 min. Det gör att musklerna inte arbetar lika länge vid statiskt och dynamiskt muskelarbete och det påverkar pulsen och resultatet. Det var säkerligen därför pulsen blev högre vid statiskt muskelarbete än vid dynamiskt muskelarbete samt att den tog längre tid för pulsen att gå ned till vilopuls igen vid statiskt muskelarbete än vid dynamiskt muskelarbete. För att få ett mer trovärdigt resultat så skulle jag kunna göra armhävningar i 1 min istället för att göra 10 stycken, då hade musklerna arbetat lika länge vid statiskt och dynamiskt muskelarbete. 
För att förbättra undersökningen så kunde man ha använt mer tid för att få ned pulsen till vilopuls. När jag utförde undersökningen så fick jag en väldigt hög vilopols, kanske för att jag inte slappnade av ordentligt på grund av nervositet eller stress. Om jag hade tagit mer tid till att slappna av så hade vilopulsen blivit mer riktig och då hade resultatet av undersökningen blivit mer trovärdigt. 
För att musklerna skulle ha jobbat mer och då höja pulsen mer så skulle man kunnat utföra statiskt och dynamiskt muskelarbete längre. Då hade man fått ett tydligare resultat.
I min planering så skrev jag att man skulle göra två separata diagram för hur pulsen ändras vid statiskt och dynamiskt muskelarbete. Istället så hade jag kunnat skriva att man skulle göra bara ett diagram där man fyller i pulsens förändring vid både statiskt och dynamiskt muskelarbete. Det gör det mycket lättare att se skillnaden mellan hur pulsen ändras vid de båda muskelarbetena och man slipper spendera tid på att rita upp två olika diagram på separata papper. 
För att vara säker på att resultatet är riktigt så kan man göra om undersökningen flera gånger. 
Det kan också förbättra resultatet om man har någon som kan sätta på timern åt en. När man har kommit ned i vilopuls så sitter eller ligger man still. Om man då rör på sig för att sätta på timern så kan det störa vilopulsen. Det är bättre om man går direkt in i statiskt eller dynamiskt muskelarbete, då får man ett mer korrekt resultat. 
För att förbättra undersökningen ännu mer så kan man utföra den på morgonen direkt efter man vaknar, eftersom pulsen verkligen är nere i vilopuls då eftersom man har sovit. Om man gör undersökningen på morgonen så får man ett resultat med en väldigt korrekt vilopuls vilket gör att resultatet blir trovärdigare. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar