Antikens litteratur

Om epoken (100 – 400 ord)

Här ska du ta upp under vilka år epoken utspelade sig, och vad som hände i den ”vanliga” historien under denna tid.

Epoken forntiden och antiken utspelade sig mellan ca år 3000 f.kr och 400-talet f.kr Under forntiden så uppstod flodkulturerna i Mesopotamien (nutida Irak), Egypten, Indien och Kina. Innan flodkulturerna uppstod så levde människor som jägare och sedan som bönder. Men när man började bosätta sig runt floder där marken var bördig och man började använda sig av konstbevattning så kunde man tillverka mer mat än vad man behövde. Det ledde till att man kunde fokusera på andra saker än att få fram mat för att överleva, till exempel handel och hantverk. Det ledde till att samhällen bildades och man utvecklade bland annat en styrande centralmakt, arméer, konst och många uppfinningar. 

Under Antiken så hade Antika Grekland  och sedan Romarriket sina storhetstider. Den grekiska storhetstiden varade från ca. 700-talet f.kr till 300-talet f.kr.

Grekland var inte en förenad stat, det bestod av flera stadsstater, som alla fick en gemenskap på grund av ett gemensamt språk, en gemensam religion samt en gemensam kultur. Vissa stadsstater var mäktigare än andra, till exempel Athen och Sparta, och hade mer inflytande över andra stadsstater.

Den grekiska kulturen bestod av bland annat konst, demokrati, filosofi, vetenskap och grekisk mytologi. Man kan se spår av den grekiska kulturen ännu idag. 

Handeln blev väldigt viktig för Grekland, folk kom till Grekland för att handla och grekerna skapade kolonier i andra länder. På så sätt så spreds den grekiska kulturen. Alexander den store spred också den grekiska kulturen utanför Grekland genom att erövra, och den grekiska kulturen kom att kallas hellenismen. 

Romarriket hade sin storhetstid efter Grekland. Först styrdes det av kungar men sedan utvecklades det till en republik. Romarriket började erövra andra länder, t.ex. Italien, och på 40-talet f.kr så lyckades Julius Caesar omvandla rom till ett kejsardöme. Rom utvecklades till ett Imperium och de var som störst på 100-talet e.kr.

Den romerska kulturen liknade den grekiska kulturen. Romarna tog över områden som tidigare var grekiska och övertog då den grekiska kulturen. Till exempel så är mytologin väldigt lik, deras gudar är ungefär likadana men de har olika namn. 

År 395 så delades rom i Västromerska riket och Östromerska riket av olika anledningar. Västrom föll under 400-talet e.kr och det markerar slutet på Antiken. Östrom bestod i ytterligare 1000 år. 

Om epokens litteratur (100 – 400 ord)

Vad var typiskt för epokens litteratur? Vilka genrer var vanliga, och hur definierades dessa? Vad handlade litteraturen om?

Det som var typiskt för Forntidens litteratur var att skriftspråken var piktografiska, det var alltså bildskrifter. I en piktografisk skrift så representerar ett speciellt tecken ett speciellt föremål. Ett exempel på ett piktografiskt skriftspråk är Egypternas Hieroglyfer. Ett exempel på ett litterärt verk från Forntiden är Höga visan som kommer från Israel och som är den första delen i bibeln. 

Det typiska för antika Greklands litteratur var att den var mestadels skriven på vers så att de var lätta att komma ihåg och berätta. Litteraturen framfördes muntligt i form teaterpjäser, dikter och sånger, eftersom få var läskunniga. Den grekiska litteraturen handlade ofta om till exempel kärlek, hämnd, hybris och ödet, och de grekiska gudarna hade ofta en central roll i litteraturen eftersom religionen var väldigt viktig i den grekiska kulturen. Den grekiska litteraturen innehöll ofta många liknelser, samt olika aspekter för att göra historien mer spännande, till exempel kunde man använde olika berättarsätt och stanna upp när det är som mest spännande. 

De tre genrerna i grekisk litteratur var epik, lyrik och dramatik. Epik var längre berättande dikter som skildrade en hjältehistoria, till exempel Iliaden och Odysséen. De som framförde litteratur under den här genren kallades för rapsoder. De reste runt mellan olika grekiska stadsstater och framförde olika verk. De kunde även framföra verk under genren lyrik. Lyrik var dikter som man sjöng, men till skillnad epik så beskriver lyrik känslor och stämningar istället för historier. Lyrik framfördes ofta med ackompanjemang av lyra eller flöjt, och det fanns både solo- och körlyrik. Det var oftast kvinnor som framförde kör-lyriken. Dramatik var teaterpjäser, och det fanns två olika genrer inom dramatik. Det var tragedier och komedier. Tragedier hade olyckliga slut medan komedier hade lyckliga slut. Ett exempel på teaterpjäser från antikens Grekland Lysistrate som är en komedi.  

En känds författare från Antikens Grekland är Homeros, som sägs ha skrivit både Iliaden och Odysséen. Dock vet man inte om Homeros egentligen har funnits, samt om han själv har kommit på Iliaden och Odysséen eller om han bara har skrivit ner dem. 

Den romerska litteraturen var mycket lik den grekiska litteraturen, och därför är mycket av det som är typisk för grekisk litteratur också typisk för romersk. Till exempel så fanns genrerna epik, lyrik och dramatik också under romarrikets tid. 

Mycket av litteraturen från antika Rom var under genren lyrik. Romarna började också skriva prosaslitteratur, till exempel biografier och historietexter. Retorik var också typisk, många romare var duktiga på att hålla tal och många tal skrevs ned och gavs ut som böcker. 

Ett litterärt verk (100 – 400 ord)

Här vill jag att du skriver om ett litterärt verks handling och vad hos verket som gör det typiskt för epoken.

Odysséen:

Det här är ett litterärt verk vars huvudperson är kung Odysseus. Han var med i de trojanska kriget och var den person som kom på planen att gömma grekiska krigare i en trähäst som trojanerna släpade in i sin stad, vilket ledde till att Troja gick under. Historien handlar om att Odysseus ska försöka ta sig hem till sin ö efter det trojanska kriget. Men Odysseus hade förargat havsguden Poseidon och därför utsattes han för bland annat stormar och skeppsbrott vilket gjorde att det tog 10 år för honom att ta sig hem. Sju år av sin resa spenderade han på ön Ogygia där nymfen Kalypso bodde. Kalypso blev förälskad i honom och erbjöd honom evigt liv om han stannade på ön med henne. Men Odysseus ville hem till sin fru och son, så gudarna beordrade Kalypso att ge honom virke till en flotte så att han kunde åka hem. Men Poseidon var fortfarande arg på Odysseus, så han orsakade en storm som ledde till att flotten förgicks och Odysseus spolades upp på stranden av fajakernaas hemland Scheria. De hjälper sedan honom att ta sig tillbaka till sin ö. Under åren som han varit borta hade hans fru Penelope blivit ansatt av många friare. Därför så förklädde sig Odysseus till en tiggare och sedan så kämpade han mot friarna i en bågskytte-tävling som han vann. Då avslöjade han sin sanna identitet och tillsammans med sin son Telemachos så dödade han alla friarna, och han fick äntligen återförenas med sin fru igen. 

Det som gör det här verket typiskt för epoken är att den till exempel är skriven på vers, Odysséen inhållen cirka 12 000 verser. Odysséen tillhör genren epik, vilket är en av de tre genrerna i grekisk litteratur. Man kan se det eftersom den handlar om en hjälte och det är en längre dikt. Verket framfördes förmodligen muntligt, så som litteratur brukade framföras under Antiken. 

Odysséen handlar också mycket om grekisk mytologi och de grekiska gudarna, till exempel så är det Poseidon som Odysseus har förargat och det är gudarna som beordrar Kalypso att hjälpa Odysseus med att bygga en flotte.

Författaren, Homeros, som för övrigt är en av antikens mest kända författare, använder olika element för att göra historien mer spännande. Han använder bl.a olika berättarsätt, till exempel parallellhandlingar och perspektivväxlingar. Verket innehåller också många liknelser, vilket också är typiskt för epoken. 

Begrepp (10 st)

Här vill jag att du skriver ner och förklarar 10 begrepp som är viktiga om man ska förstå den här epoken.

Flodkultur - Även kallad högkultur. Det är en tidig civilisation som finns runt en flod som gör det möjligt för ett samhälle att utvecklas. 

Hybris - Att försöka överträffa eller efterlikna gudarna, en synd inom den grekiska mytologin. Alla som fick hybris gentemot gudarna straffades av gudinnan Nemesis, hämndens gudinna. 

Kolonier - Mark som ägs av ett land men som ligger utanför landets gränser. 

Stadsstater - En stat som består bara av en stad och omgivande landsbygd. 

Kejsare - Titel på en manlig monark, anses ha högre ragn än en kung. 

Kejsardöme - Ett rike som styrs av en kejsare. 

Imperium -  Ett Imperium är ett stormaktsvälde. Ett stort land som omfattar flera nationer och folkslag, men som inte erbjuder politisk representation till alla områden.

Trojanska kriget - Ett mytologiskt krig mellan trojanerna och grekerna som det berättas om i Iliaden och Odysséen.  

Fajakerna - I Odysséen så bor fajakerna på ön Scheria och de hjälper kung Odysseus när han spolas upp på deras ö. 

Vers - En rad i en dikt. 

Fältstudie - Abisko

De här biotiska faktorerna har jag hittat i området:

·       Fjällbjörk – föda åt t.ex. ren.

·       Kråkbär – föda åt t.ex. lämmel och fjällripa.

·       Tall - hem åt t.ex. fåglar och skyddar undervegetationen mot väder och vind.

·       Svampar – Nedbrytare, viktig för förmultningsprocessen.  

·       Människor – människor har trampat upp en stig i området.

De här abiotiska faktorerna har jag hittat i området:

·       Snö – Fjällbjörkar får sin speciella korta och krokiga form eftersom de växer under påverkning av snön. Snön påverkar också andra växter som t.ex. lingon. Lingonriset vissnar inte under vintern utan lever under snötäcket. Snön skyddar lingonriset från djur som vill äta det och fungerar också som en isolering, vilket gör att växterna under snön inte förfryser. Detta göra att lingonriset har väldigt bra förutsättningar för att leva här. Det leder till att lingonriset fortplantar sig, sprider sig och ökar i antal. Det gör också att djur som äter växter som överlever på grund av snön får mer föda och på så sätt också kan öka i antal. Under snön kan också djur som t.ex. lämlar bo.

·       Sluttande mark – Det här området ligger uppe på ett fjäll och marken är sluttande. När det regnar så rinner vattnet bort direkt på grund av den sluttande marken. Det gör att marken är torr och kanske även näringsfattig, eftersom vattnet kan ta med sig näringsämnen när det rinner bort. Det gör att växter som trivs på torr mark kan växa här, som .t.ex. tallar och väggmossa.

·       Ljus – På den här platsen så finns det inte så många träd som skymmer solljuset. Det gör att solljuset också når ner till undervegetationen. Ljuset gör att växterna i området får bättre tillväxt, utveckling och tolerans.

·       Temperatur – I fjällen så är temperaturen låg, särskilt på vintern, och den blir lägre ju längre upp på fjällen man kommer. Det gör att bara växter som klarar av kall temperatur kan leva här, t.ex. lingon och kråkbär.  

·       Stig – På stigen så kan inga växter växa.

Klimatförändringar

      Undersökningar av t.ex. SMHI visar att temperaturen i fjällen förmodligen kommer höjas under de kommande åren på grund av klimatförändringar, vilket gör att klimatet i fjällen blir varmare. Det orsakar att t.ex. trädgränsen höjs och växter som växer lägre ner på fjället kommer sprida sig uppåt. Det gör att kalfjället minskar och de arter som lever på kalfjället hotas. De behöver flytta högre upp på fjället där de kommer bli hopträngda eftersom de inte har någon stans att ta vägen. Antalet arter kommer minska och vissa kommer kanske helt dö ut.

      Det förväntas också vara snö under en kortare tid, och snöns tjocklek och konsistens ändras. Om snön fryser och töar många gånger under kort tid så kan den bli mer kompakt, det blir skare och det subnivala utrymmet (ett luftskikt mellan marken och snön som ger en isolerande effekt) kan minska eller helt försvinna.  Det gör att djur som t.ex. renar får det svårt att nå ner till sin föda som växer under snön. Det leder till att deras bistånd minskar. Djur och växter som lever under snön påverkas negativt. Lämlar och andra smågnagare lever under snön där de t.ex. får skydd och föda. Men när den isolerande effekten som snön ger minskar så kommer deras föda, b.la. kråkbär, att minska. Därför så minskar också biståndet av lämlar. Det gör att rovdjur som lever på lämlar och andra smågnagare får mindre föda och då får de färre ungar. Det leder till att t.ex. fjällugglan och fjällräven, som lever mycket på lämlar, blir hotade. Dessutom så kan nya arter tillkomma till fjällen när klimatet blir varmare och de blir konkurrens mellan fjällarterna och de nya arterna. T.ex. så har man sätt att antalet rödrävar ökat, vilket hotar fjällräven, eftersom rödräven är den starkare konkurrenten.

      Vattnet och vattenlevande arter påverkas också. Temperaturen i vattnet kan bli högre och det gör att kallvattenfiskar, t.ex. röding, lax och siklöja får försvårade livsförhållanden, medan varmvattenfiskar, t.ex. gädda och abborre får bättre levnadsförhållanden. Det kan leda till att biståndet kallvattenfiskar minskar medan biståndet varmvattenfiskar ökar. Kalvattenfiskarna har också en ekonomisk betydelse för människor, så om de försvinner så påverkas ekonomin negativt.