neuf phrases avec avoir

1. j’ai un tableau - jag har en tavla
2. tu as deux livres - du har två böcker
3. il a six livres - han har sex böcker
4. elle a un livre - hon har en bok
5. on a livre - man har en bok
6. nous avons deux livres - vi har två böcker
7. vous avez quinze livres - ni har femton böcker
8. ils ont deux tableaux - de har två tavlor
9. elles ont deux tableaux - de har två tavlor

Fotosyntesen

Minns du?

1.Fotosyntesen i en växt sker i bladen för där sitter klyvöppningarna och klorofyllkornen. Dom finns t.ex inte på trädets stam och alltså kan inte fotosyntesen äga rum där.

2.Till fotosyntesen behöver växten vatten (H2O), koldioxid (CO2) och solljus (solenergi). Den använder solenergin för att sätta ihop vatten och koldioxid till socker. För att fotosyntesen ska fungera behövs också klorofyll, om växten inte innehåller klorofyll så kan inte fotosyntesen fungera.

3. Vid fotosyntesen bildas socker för att klorofyllkornen använder solenergin de fångat in för att sätta ihop vatten och koldioxid till socker. Avfallet blir syre som de släpper ut igenom klyvöppningarna, men det använder lite av det för att förbränna sockret i sina celler.

4. Klyvöppningarana sitter på bladet och de släpper in koldioxid in i växten och släpper ut syre.

5. Klorofyllet i klorofyll kornen tar upp solenergi och använder den för att sätta ihop vatten och koldioxid till socker.

6. Växten använder sockret som tillverkas till sin näring. Den tar tillvara på lite av syret och använder det för att förbränna sockret i sina celler. Resten av syret åker ut genom klyvöppningarna och ut i luften.

7. Växten använder närsalterna som den får upp igenom vattnet till att tillverka proteiner och vitaminer.

Förstår du?

1. Växterna är viktiga på jorden eftersom de igenom fotosyntesen tillverkar syre som är nödvändigt för allt liv på jorden. Ingenting skulle kunna leva om inte syret fanns. Om växterna inte kunde genomföra fotosyntesen skulle det alltså inte finnas något liv på jorden. Växterna tar alltså upp vatten, solenergi och koldioxid och omvandlar det till deras egen näring socker, och avfallet blir syre som då är livsavgörande. Den första organismen som innehöll klorofyll, ett grönt ämne som behövs för att fotosyntesen ska fungera eftersom det tar upp solenergin, var Cyanobakterierna. 

Bakterier och arkéer

Bakterier och arkéer

Minns du?

1. Bakterier har funnits på jorden i ungefär fyra miljarder år.  Det var det första livet på jorden och det allra första kallas urcell.
2. Bakterier kan föröka sig väldigt snabbt. Do kan dela sig upp till tre gånger i timmen. På några timmar har alltså en enda cell förökat sig till flera miljoner celler.
3. Dom mikroorganismer som kan finnas i arktiska isar och andra extrema platser där det är svårt och leva på kallas för arkéer. Dom är lika Bakterier men lever på extrema platser och har ett annat slags cellmembran. Syre kan också vara giftigt för Arkéer och det är därför dom lever på extrema platser där det inte finns så mycket syre.
4. Bakteriesorten som innehåller klorofyll kallas för Cyanobakterier. Men förut kallades dom för blågröna alger eftersom man trodde att Bakterierna var alger, en växt.
5. Det finns ungefär tre kilo bakterier i en frisk och kry människa. Det finns mest bakterier i din mage, inne i tarmen. Det finns också mycket bakterier på huden och inne i munnen.
6. Bakterier som finns inne i tjocktarmen kallas för kolibakterier. Men det är bra bakterier för dom hjälper till att bilda k-vitaminer som hjälper blodet att levra sig.
7. Den fransman som kom på att det går att vaccinera sig mot sjukdomar hette Louis Pasteur. Han kom på att man kunde spruta in försvagat smittämne så att kroppen kunde vänja sig vid hur sjukdomen såg ut och lära sig att bekämpa det. Han kom också på att upphettning kan döda skadliga bakterier.
8. Medicinen som används mot bakteriesjukdomar kallas antibiotika, det betyder mot liv och ett exempel på antibiotika är penicillin. Det biter dock inte på virus sjukdomar.

Förstår du?

1. Bakterier är både på gott och ont för att vi behöver både bakterier för att må bra och bakterierna kan också göra att vi blir väldigt sjuka. Till exempel så behöver vi på bakterierna som finns på våran hud. Om dom försvinner så kan dåliga bakterier angripa huden och vi får t.ex. eksem och andra hud besvär.
2. Bakteriernas celler är speciella för att dom inte har någon cellkärna. I t.ex. djurceller så finns en cellkärna i cellen som ger ytterligare skydd åt arvsanlaget (DNA). Men i bakterieceller så flyter arvsanlaget fritt i cellplasman, det finns alltså ingen cellkärna i bakterieceller.

Vad lever bakterier av?

• Vissa är parasiter, dom lever på andra levande varelsers näring.
• Vissa bakterier är nedbrytare, det betyder att dom tillsammans med daggmaskar bryter ner t.ex gamla löv. Alltså äter dom döda organismer.
• Några bakterier får näring på samma sätt som växterna eftersom att dom innehåller klorofyll. Dom omvandlar alltså solljus, koldioxid och vatten till näring. Dom bakterier kallas för 

4. Bakterier gör nytta till vår kropp och till naturen på så sätt att vi behöver behöver bakterier för att överleva. Bakterierna skyddar t.ex. våran hud från bakterier som inte är bra, sånna bakterier som kan ge oss t.ex. eksem och andra hudbesvär. En annan bakterie som gör nytta i kroppen är kolibakterier som hjälper till att bilda k-vitamin inne i tarmen som gör att blodet kan levra sig. Bakterierna gör alltså mycket nytta i våran kropp. Dom gör också mycket nytta i naturen. Viss bakterier är nämligen nedbrytare och tillsammans med daggmaskar så bryter dom ner döda organismer till näringsrik jord som växter kan leva i. Bakterier finns också i djur i naturen och är nyttiga för dom också.

5. Bioteknik

• Vi använder bakterier till mycket.
• I olika maträtter, t.ex. yoghurt och vinäger.
• Vi använder det till medicin.
• Vi använder det till att bekämpa mygg.
• Vi använder det till att rena vatten och mark. 
• Till att utvinna metaller.
• Till att göra kompost av trädgårdsavfall.
• Att utvinna biogas av matrester.
• bekämpa skadedjur.
• Konservera djurfoder.

Ordning i myllret

Ordning i myllret

Minns du?

1. En levande varelse måste kunna växa, föröka sig, ta upp näring, kunna reagera på intryck som kommer utifrån, kunna göra sig av med avfall som bildas vid ämnesomsättningen och de måste kunna andas.
2. En organism är är en varelse som lever, t.ex bakterier, fiskar, alger människor och många, många fler. Världen myllrar av liv.
3. Ett toffeldjur består av en ända cell och hör därför till de encelliga djuren. Men trots att den är så liten kan den göra allt som en levande varelse måste för att hålla sig vid liv. En människa innehåller runt 100 000 miljarder celler. Men vi kan också klara av alla saker som en levande varelse kan, precis som toffeldjuret och alla andra levande varelser. 
4. Alla celler består av cellmembran, en hinna som håller ihop cellen, cellplasma som finns innanför cellembran och innehåller små organ som cellen behöver för att överleva och arvanslag, som finns i cellkärnan på alla celler förutom bakterier.
5. Det som skiljer en växtcell från en djurcell är att växtcellen innehåller ett hålrum som är fyllt med cellsaft och klorofyllkorn och dom kan tillverka socker, dom har också en cellvägg som ger stadga. Djurceller innehåller inte det, de innehåller bara cellplasma, cellkärna med arvanslag och cellembran.
6. I en bakteriecell flyter arvanslaget fritt i cellplasman men i andra celler finns arvanslaget i cellkärnan. 
7. Linné tittade på antalet pistiller och ståndare när han delade in växterna. Pistill är honorganet och ståndare är hanorganet. Han kallade indelningen för sexualsystemet.
8. Boken som beskriver växter kallas för flora och boken som beskriver djur kallas för fauna. 
9. I det latinska namnet Panthera tigris, som är det latinska namnet på tiger, är Panthera släktnamnet och artnamnet är tigris.
10. En liger är är en hybrid, ett djur som är avkomma till två olika arter, mellan tiger och lejon. Men ligern är ingen egen art eftersom att ligrar inte kan föröka sig med varandra.

Förstår du?

2. Det är bra att ha samma latinska namn över hela världen eftersom att alla forskare då kan förstå varandra när dom säger namnet på t.ex en växt. Om dom inte hade haft samma namn över hela världen hade vetenskapsmännen och kvinnorna varit tvungna att förstå alla olika språks namn på alla växter och andra livsformer, eller vara tvungna at översätta ordet till sitt språk varje gång dom hör ett sådant ord. Det är mycket lättare att ha ett gemensamt namn.
3. En art är när två individer av samma art kan få ungar med varandra, och deras ungar i sin tur kan få ungar med varandra.
4. En åsna och en häst är olika arter för att om dom får ungar med varandra kan inte deras ungar få ungar med varandra. En häst och en åsna kan alltså få barn med varandra, hybriden kallas för mula, men två mulor kan inte få barn med varandra så därför vet man att åsnor och hästar är olika arter.
5. Vetenskapsmännen  ändrar sig hela tiden om hur organismer är släkt med varandra och hur de ska delas in för att vi hela tiden får nya metoder vi kan använda för att studera arvsanlaget inne i cellkärnan. Då kan vi alltså se om te.x blommor Linné torde var jätte nära släkt, egentligen inte alls är släkt. Vi har också mycket mer information om släktskap mellan arter än vad Darwin och Linné gjorde på sin tid. Därför har vi ändrat i grupperna och i framtiden kommer nog grupperna ändras igen för vi kommer få nya metoder i framtiden.
6. Linné trodde att arterna och naturen var skapad av av gud men Darwin trodde annat. Han ansåg att livet började med små organism och sedan under lång tid utvecklats till de livsformer vi har idag. Darwin startade evuolotions-teorin. Linné trodde nog att gud hade skapat naturen och växterna för att han levde på en annan tid när alla trodde mer på gud och hade mindre vetskap om naturen och hur den funkade än vad Darwin gjorde. 
7. Släktträdet i kapitlet visar hur livet har uvecklats från de första urcellerna till bakterier, arker, celler med kärna och efter det djur, svampar och växter (Eukaryoter). Den visar också hur många miljoner år sedan släktträdet började grena sig.