1. Astronomi är läran om himlakroppar som t.ex planeter, månar och stjärnor. Man kan studera stjärnhimlen med hjälp av blotta ögat, med kikare eller med komplicerade teleskop. Man kan göra modeller av sina observationer med t.ex en matematisk formel eller med lerklumpar som kan föreställa planeter eller månar. Nuförtiden vet vi ganska mycket om rymden men det finns fortfarande många obesvarade frågor.
2. Astrologi är spådomskonst, man tror att man kan ta reda på saker genom att titta på himlakropparna. Man skriver horoskop till varje stjärntecken i de flesta tidningar och där brukar det stå saker som t.ex du kommer bli ovän med någon eller du kommer vara extra glad den här månaden. Det brukar stå vanliga saker som händer varje månad så att folk tror att det är spådom. Men vissa människor tror att man kan ta reda på framtiden genom astrologi.
3. Erastothenes kom på att jorden var rund och inte platt för att han observerade solen och såg att den stod olika högt på platser olika långt söderut. Så han gjorde en brunn och satte upp en stav och när solen lös rakt ner i brunnen så kunde han mäta skuggan från pinnens vinkel och räkna ut att jorden var rund.
4. Jorden roterar runt sin egen axel i ungefär 1670 km/h, vid ekvatorn. Men vid polerna så roterar de bara runt sig själv.
5. Vi får olika årstider för att jordaxeln lutar lite, den snurrar runt solen på ett år och samtidigt runt sin egen axel, men jordaxeln är alltid lutad och den är alltid lutad åt samma håll så nordpolen är högst upp på jorden och lite åt sidan på grund av lutningen. Så när vi snurrar runt solen så kommer solljuset åt olika delar av jorden beroende på var i rotationen jorden befinner sig. Så när nordpolen vetter bort från solen så får vi vinter och när den vetter mot solen så har vi sommar. Därför får vi årstider. Runt ekvatorn så har vi inga årstider för där är det aldrig någon del som vätter tillräckligt mycket bort från solen så att det blir vinter, var vi än befinner oss i rotationen.
6. Dygnets längd beror också på jordaxelns lutning. På sommaren, när vi vetter mot solen så kommer solljuset kunna nå oss under en längre tid. Men på vintern när vi vetter bort från solen så kommer solljuset nå oss under en kortare tid. I Sverige är den kortaste dagen på året under midvintersolståndet och den längsta dagen är på midsommar. Det är såklart inte bara dygn på Jorden utan också på andra planeter t.ex på Merkurius är ett dygn ungefär 176 - Jorddygn. Ett dygn på planeten Venus är längre än ett år.
7. Bunden rotation innebär att en himlakropp snurrar runt en annan himlakropp men samtidigt runt sin egen axel. Så som jorden snurrar runt solen och runt sin egen axel.
8. Det är fullmåne när solens ljus träffar månen rakt framifrån. Månen lyser nämligen inte av sitt eget ljus, det är solens ljus som reflekteras på månens yta, ungefär som en reflex. När det är fullmåne är alltså solen och månen på var sin sida av jorden.
9. Månförmörkelse äger rum när det är fullmåne och månen är i jordens skugga. De kan hända både när månen är uppe och när den är nere så det är inte alltid man kan se den från Sverige. Ibland blir det också blodmåne under månförmörkelse. Det innebär att medan det är månförmörkelse så kan jordens kasta ett rödaktig ljus som reflekteras på månen. 28 september 2015 så var det blodmåne och månen var då också mycket nära jorden och framstod som väldigt stor. Detta var ett väldigt ovanligt naturfenomen. Du kan se när det är månförmörkelse som du kan se från Sverige i din kalender.
10. Det blir ebb och flod för att månens dragningskraft påverkar haven på jorden. Det vatten som är närmare månen påverkas mer av månens dragningskraft och dras mot månen, då är det flod. Det vatten som är längre ifrån månen påverkas mindre av månens dragningskraft och där blir det ebb. Men eftersom jorden roterar så kommer det bli ebb där det förut var flod och flod där det förut var ebb, därför att månens dragningskraft påverkar andra områden mer när den är närmare det området. På vissa ställen där det är stor skillnad mellan ebb och flod så kan man bygga tidvattenskraftverk som man kan få el av för att man släpper in vattnet när det är tidvatten och man släpper ut det när det är lågvatten, då far vattnet genom en turbin och man får elektricitet. Men vi kan inte ha tidvattenskraftverk i Sverige för vi har inte så stor skillnad mellan ebb och flod. Det måste vara minst 10 meter.
11. Planeterna i vårar solsystem räknat från solen och utåt är Merkurius, Venus, Jorden, Mars, Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus. Förut var också planeten Pluto del av vårar solsystem men nu räknas Pluto bara som en dvärgplanet.
12. Planeterna man kan se från jorden med blotta ögat är Venus, Mars, Jupiter och Saturnus. Man kan inte se Merkurius för att den är för nära solen och man kan inte se Uranus och Neptunus för dem är för långt bort.
13. Venus är den planeten som kallas för morgonstjärnan eller Aftonstjärnan. Den kallas det för att man kan se den några timmar på morgonen och några timmar på kvällen för att den då inte är åt samma håll som solen, inte i horisonten.
14. Solförmörkelse är när månen hamnar precis framför solen och blockerar solljuset. Månen är förstås mycket mindre än vad solen är, men avstånden till jorden gör att månen ändå kan blockera ljuset. Ibland så täcker månen en del av solen och ibland täcker den hela solen. Men solförmörkelse inträffar inte så ofta, nästa solförmörkelse inträffar år 2061. Förra gången det var solförmörkelse så var det en total solförmörkelse. Det betyder att månen helt skymde solens ljus. När det är solförmörkelse så är det farligt att titta rakt på solen eftersom att värmestrålningen blir intensiv under solförmörkelsen och kan till och med bränna sönder näthinnan så att du blir blind. Man kan inte känna att något är fel när solens osynliga strålar bränner i dina ögon men det är en skada som inte går att reparera. Men det finns speciella glasögon som du kan ha på dig för att skydda dig mot solens strålar. Det är dock inte bra att titta genom en kikare eller en kamera på solförmörkelsen, för det förstärker solens strålar och det är ännu farligare.
15. Solen har 5 olika ”delar”, det är kärnan, mellaninret, ytan, fotosfären och kromosfären. I kärnan är det varmast och där är det ca 17 miljoner grader celsius, i mellaninret är det ca 5 miljoner grader celsius, 40 tusen grader celsius på ytan, 4000 grader celsius i fotosfären och i kromosfären är det ca 10 gånger temperaturen i fotosfären. Ibland så kommer det fram solfläckar på solen. Det är en plats där det inte är lika varmt som på resten av solens yta. Det brukar vara ungefär 4000 grader celsius.
16. Meteorer och meteoriter är Småsten och grus från rymden som far in i våran atmosfär och brinner upp på grund av friktionen och att de är så små men vissa är tillräckligt stora för att klarar sig igenom atmosfären utan att brinna upp. Man kan se meteorer och meteoriter när det brinner upp, det brukar kallas för stjärnfall.
17. En komet är ett stort block av sten och is som far i en stor bana runt solen. När den kommer nära solen förångas den och lämnar efter sig en lång svans som pekar bort från solen och kan ses från jorden. Det kan ta väldigt lång tid innan man kan se en komet igen efter att den har passerat solen, eftersom att den far i en mycket lägre bana än vad planeterna gör. En känd komet är Halebop som kommer bli synlig år 4380 eftersom att den har en omloppstid på 2 537 år.
18.
19. Djurkretsen eller Zodiaken är 12 stjärnbilder som passerar solen under året, men vi kan inte se alla stjärnbilder från Sverige. De man kan se under en vinterkväll i Sverige är Väduren, Oxen, Tvillingarna, Kräftan och Lejonet. Man är olika stjäntecken beroende på vilken månad på året man är född. Det är de här stjärnbilderna man använder inom astrologi när man skriver horoskop. Men stjärnbilderna har förskjutits ungefär en månad från
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar