Materia

Minns du?

1. En lösning är en blandning där man inte kan se partiklarna för att de är så små, man kan inte ens se dem i mikroskop. Saft är ett vanligt exempel på en lösning.

2. I en isbit så ligger vattenmolekylerna närstan helt stilla, men de rör sig lite grann. Då är vattnet i fast form. vattenmolekylerna i en vattenpöl så rös sig vattenmolekylerna omkring och är längre ifrån varandra. Då är vattnet i flytande form. I bubblorna i kokande vatten så rör sig vattenmolekylerna jättefort och flyger iväg. Då är vattnet i gasform.

3. En fysikalisk förändring är när ett ämne byter form från t.ex flytande till gasform och en kemisk reaktion är när ämnen reagerar, te.x när man tänder en tändsticka eller när järn rostar.

4. Naturligt här på jorden finns ungefär 90 st olika slags atomer, t.ex järn och koppar. Men forskare har tagit fram några på konstlad väg.

5. Skillnaden på en kemisk förening och ett grundämne är att ett grundämne bara innehåller en slags atom men en kemisk förening innehåller två eller flera olika slags atomer. Ett exempel på ett grundämne är syre för de innehåller bara syreatomer. Ett exempel på en kemisk förening är natriumklorid (koksalt) som innehåller två slags atomer.

6.  Man delar in grundämnena i grupperna metaller och icke-metaller. 

7. Man känner igen metaller på att de bland annat är blanka, hård och tunga. De leder också elektricitet och värme bra. 

8. vilken är den kemiska betäckningen för:

a) syre = O

b) koppar = Cu

c) svavel = S

d) natrium = Na 

e) väte = H

f) kol = C

9. Vilken är den kemiska betäckningen för:

a) diväteoxid = H2O

b) koldioxid = Co2

c) syre (syrgas) = O2

10. Man kan skilja järnet från svavlet i en blandning genom att hålla en magnet över blandningen för järn är magnetiskt och kommer fastna på magneten men svavlet som inte är magnetiskt kommer inte fastna på magneten, det kommer stanna kvar.

11. Det går inte lika lätt att skilja järn och svavel från varandra i den kemiska föreningen järnsulfid för att dem har satts ihop till ett gemensamt ämne, en kemisk förening.

12. Hur många atomer ingår i följande molekyler:

a) N2 = 2 kväveatomer 

b) CO = en kol atom och en syre atom

c) H2CO3 = två väte atomer, en kolatom och tre syreatomer 

Förstår du?

1. Jordens vikt ändras inte trots att vi bränner sopor, gräver gruvor och hugger ner regnskogar för att ingenting försvinner, ämnena ändras bara. träden, soporna och malmen från gruvorna blir bara något annat så ingen vikt försvinner.

2.  Vi ser andedräkten när det är kallt och inte när det är varmt för att den varma luften vi andas ut fryser när den kommer ut i den kalla luften, precis som dimman.

3. skillnaden mellan molekylerna hos kväveoxid och kvävedioxid är att kvävedioxid innehåller två stycken syreatomer och kväveoxid innehåller inte två. Di betyder två på grekiska.

4. skillnaden på en blandning och en kemisk förening är att i en blandning har inte atomerna satts ihop och bildat nya ämnen, de har kvar sina enskilda speciella egenskaper. I en kemisk förening så har ämnena satts ihop till ett nytt ämne med nya egenskaper.

5.  När jag löser tio gram socker i ett glas vatten så tror jag att både vikten och volymen kommer ändras lite grann. Man ser inte sockret i vattenglaset men det är där för det försvinner inte. Alltså måste volymen och vikten ändras. 

6. Mycket fosfor far ut i sjöar och det kan leda till övergödning så det vi kan göra för att fosforer att gå i kretslopp är att på något sätt ta vara på fosforer innan det far ut i sjöarna, då kan vi använda det och sedan kommer det fara ut mot sjöarna igen men vi tar vara på det o.s.v. Då förebygger man också övergödning.

7. Vilka av de kursiva orden tror du är atomslag och vilka tror du är ämnen. 

a) aluminium är ett ämne. 

b) kalcium är ett atomslag. 

c) fosfor är ett atomslag. 

d) järn är ett atomslag.

e) syre är ett atomslag.

Kromatografi

Syfte: Att ta reda på vilka färger orange, lila och grön delar upp sig i och innehåller. 

Hypotes: 

Orange: jag tror att orange innehåller färgerna röd och gul.

Lila: Jag tror att lila innehåller färgerna röd och blå.

Grön: jag tror att grön innehåller färgerna blå och gul.

Material: Filtret-papper, sax, tre färgpennor (jag har färgerna grön orange och lila), två bägare med vatten, tejp, penna att hänga remsorna på.

Metod:

• Jag klippte ut tre stycken remsor av filtret-pappret.
• Jag ritade en prick med olika färgpennor på varje remsa, jag försökte få prickarna ungefär lika stora.
• Jag fyllde två bägare med vatten
• Sedan tejpade jag upp remsorna på två pennor, jag höll dem mot bägaren för att se att remsorna inte var för långa så att pricken skulle hamna under vattnet.
• Jag la pennorna tvärs över bägaren så att remsorna nuddade vattnet men prickarna nuddade inte vattnet.
• Sedan väntade jag tills vattnet hade sugits upp och färgerna delat upp sig.

Resultat:

orange, lila och blå från vänster: 

Orange delade upp sig i färgerna röd och gul.

Lila delade upp sig i färgerna rosa och blå.

Grön delade upp sig i färgerna gul och blå och lite ljusgrön.

Slutsats: 

Färgen orange delade upp sig i och innehåller färgerna röd och gul. Färgen lila delade upp sig i och innehåller färgerna rosa och blå. Färgen grön delade upp sig och innehåller färgerna gul, blå och lite ljusgrön.

Min hypotes stämde när det gällde färgen orange men inte när det gäller lila och grön. Jag trodde lila skulle innehålla färgerna röd och blå men den innehöll rosa och blå, inte röd. den gröna innehöll blå och gul precis som jag trodde men den innehöll också ljusgrön.

Det jag kunde ha gjort bättre är att ha haft längre remsor så att färgerna hade haft mer plats att dela upp sig på och jag kunde ha fått se färgerna mer tydligt. Jag kunde också ha gjort större prickar så att det hade varit mer färg, då tror jag man hade sätt mer tydliga nyanser. 

Det som händer i kromatografi är att vattnet sugs upp i filtret-pappret och då tar det färgen med sig uppåt så färgmolekylerna sprids ut och delar upp sig. De största färgmolekylerna stannar längre ner, närmare prickens ursprungsplats men de små färgmolekylerna åker längre upp.

Vem är tjuven?

Syfte: någon har stulit Susannes filtret papper och dessutom klottrat på det enda papper som var kvar. Det finns 6 misstänkta personer:

1. Charlotte

2. Allan 

3. Kattis

4. Tommy

5. Niclas

6. Susanne

Vi ska hitta den skyldige!

Hypotes: Jag tror att Allan är tjuven.

Material: 2 glas med vatten, pennor från dem misstänkta, filtret-pappers-remsor ca. 1,5 cm breda, sax, tejp och tre blyertspennor.

Metod:

1. Jag tog två glas och fyllde dem med lite vatten.

2. Jag klippte ut fem remsor från ett filtret-papper.

3. jag numrerade remsorna från 1 till 6 med en blyertspenna.

4. Jag gjorde en prick med varje penna på rätt remsa.

5. Jag tejpad fast remsorna på tre stycken pennor, två på varje penna och doppade ner dem i glasen så att de precis nuddade vattnet och pricken var inte under vattnet.

6. Jag väntade tills vattnet hade sugits upp på pappersbiten och det blivit ett färgsträck innan jag tog upp den ur vattnet och jämförde resultatet med beviset. 

Resultat:

2 och 1 

4 och 3 

5 och 6 

beviset 

tommy var tjuven för pricken av hanns penna gav samma resultat som pricken från texten som var skriven på filtret-pappret.

Slutsats:

Den skyldige var Tommy. Min hypotes stämde inte, jag trodde att det ver Allan men det var det inte. Det jag hade kunnat göra bättre är att mäta ut mer exakt hur långa remsorna skulle vara och hur mycket vatten det skulle vara för jag fick göra om några gånger för att prickarna hamnade under vattnet o.s.v. Men jag kunde också ha varit mer noggrann med storleken på remsorna och prickarna och mängden på vattnet. 

På en av remsorna så hände ingenting med pricken eftersom att pennan som ritat pricken var vattenfast. Men det finns andra saker som kan lösa upp vattenfast färg. 

Julhälsning

God jul!

Merry christmas!

Joyeux Noël!

Feliz Navidad!

Frohe Weihnachten!

hyvää joulua!

gëzuar krishtlindjet!

καλά Χριστούγεννα!

كریستمه‌ست پیرۆز!

کریسمس مبارک

 Srećan Božić!

Срећан Божий!

Noeliniz kutlu olsun!

Vad är kemi?

Minns du? 

1. tre exempel på kemiska ämnen i naturen är Kväve, Syre och Guld, men det finns många, många fler.

2. Tennsoldaten har egenskaperna att den är blank, kall och hård eftersom tenn är en metall. Tenn kan också smälta, stelna och formas till olika figurer och former. Tennet formades till en tennsoldat genom att metallen hettades upp och blev flytande, då kunde man hälla den i en form och när den stelnade igen var den formad som en tennsoldat.

3. Socker kan förändras på olika sätt, t.ex kan det lösas i vatten och så kan de smältas och stelna.

4. Fem exempel på saker som inte får hällas ut i vasken är kemikalier, metaller, tändstickor, papper och andra fasta ämnen.

5. Farosymbolen för explosiv vara har vit bakrund och röd kant, den föreställer någonting som sprängs och det flyger bitar i explosionen.

6. tre exempel på rena ämnen är Koppar, kol och ättiksyra. De har alla olika egenskaper som t.ex ättiksyra som är väldigt surt. Tre exempel på blandningar är vatten (H2O), salt och brons.Vatten är en blandning av väte och syre.

7. Dekantering innebär att man silar bort fasta ämnen från flytande ämnen, te.x när man häller bort vatten från akvariet. Då har man låtit slammet sjunka till botten så man kan hälla bort vattnet utan att det värsta följer med.

Destillation innebär att man renar ämnen genom att koka dem och kyla ner ångan, t.ex när man ska rena saltvatten. 

Kromatografi innebär att man skiljer färgade ämnen i en lösning från varandra genom att se hur snabbt de sugs upp på en pappersbit, för då får man olika färgränder som man kan läsa av. Det kan man t.ex använda när man ska identifiera pennor som alla ser lika dana ut, men när man använder kromatografi så ser man att en svart penna kan innehålla många andra färger.

8. Jag använder metoden Destillation för att rena saltvatten. 

Jag använder Dekantering för att sila bort fasta ämnen. 

Jag använder Kromatografi för att skilja på färgade ämnen i en lösning.

9. vanligt koksalt har den kemiska betäckningen natriumklorid. Det är viktigt när man är kemist att man använder det rätta ordet på olika ämnen, annars kan det bli riktigt knasigt.

10. En typisk egenskap för koksalt/natriumklorid är att de är lätt lösligt i vatten. Alltså om man häller det i vatten så syns det inte för att det har löst sig väldigt lätt. 

Förstår du?

1. Några exempel som visar att ämnen förändras men inte försvinner är t.ex du gör isglass, då fryser du ner vätskan så att den blir i fast form, men om du tar ut den ur frysen så tinar den och man kan se att det fortfarande är samma ämne. Ett annat exempel är att vattnet i sjöar och hav värms upp och blir vattenånga som far upp mot himlen och bildar moln, när det sedan regnar ser vi att det fortfarande är vatten.

2. För att arbeta på ett undersökande sätt i kemi så ska man noga sätta sig in i problemet och sedan utgå från det man redan vet och man gör en rimlig gissning. Efter det så ska man ta reda på om hypotesen stämmer genom att göra en undersökning, när man gör den så ska man anteckna sina resultat t.ex vad man ser och hör. Utifrån det kan man dra en slutsats. Men ibland kan experimenten var felaktiga och det kan komma fler problem från resultatet. Så länge man skriver vad som gick fel så är labbraporten lika värdefull som en det gick rätt i. 

3. Det är viktigt att ha regler för avfall på laboratorier för att vissa ämnen kan vara giftiga eller farliga för miljön. Om man då häller ut dem i vasken så far det ut i avloppet och det är jättefarligt. Därför så ha man regler för vad man får hälla ut i vasken och inte. Det är också viktigt att veta att om ett ämne har farit ut ur t.ex en burk eller annan behållare så ska man inte hälla tillbaka ämnet eftersom att ämnet kan ha ändrat sig i luften och kan då ha fått helt andra egenskaper.

4.  ett exempel på dekantering är när man häller bort vattnet från akvariet men sanden lämnas kvar på botten. Ett exempel på destillation är när man destillerar saltvatten till vanligt vatten. Några exempel på filtrering är när man gör kaffe, te och pasta. när man gör kaffe så använder man ett kaffefilter, när man gör te använder man en te påse och när man gör pasta så använder man ett durkslag. det är några exempel på filtreringsredskap.

5. Ett rent ämne är en substans som bara innehåller ett ända ämne och har speciella egenskaper. T.ex koppar, det innehåller bara ämnet koppar och har egenskapen att det leder ström bra.

6. Skillnaden mellan att kunna recept som egypterna gjorde och kemi är att egyptierna använde det som man kallar våtkemi, det vill säga att de tog reda på ämnens egenskaper genom att titta på ämnen och se vad som händer. Nuförtiden så ser vi inte bara vad som händer utan vi vet också vad som händer. Så egyptierna kunde bara recepten och visste att om man värmer guld så smälter det och då kan vi forma det, men nuförtiden så vet vi att det är kemi och vi vet vad som händer när vi smälter guldet och formar det.

Quatre garçons

Garçon un:

Il s’appelle Emanuel, il a cinq ans. Il porte un tee-shirt bleu et un pantalon marron. Il porte aussi une casquette grise et blanche. 

Garçon deux:

Il s’appelle Alexander, il a neuf ans. Il porte un pull blanc et un tee-shirt bleu sur la pull. Il porte aussi un pantalon marron. Il ne porte pas un paire de chaussures.

Garçon trios: 

Il s’appelles Zacharias, il a huit ans. Il porte un pull blanc et un pantalon marron clair. sur ses pieds il porte deux chaussettes bleues rayées blanches et deux chaussures blanches et noires. Il porte aussi un casquette bleue, rouge et blanche.

Garçon quatre: 

Il s’appelle Ludvig, il a dix ans. Il porte un tee-shirt blanc rayées rouge et un jean bleu. Il porte aussi des chaussettes bleus et deux chaussures noires. il port une paire de lunettes noires. 

Dekantering och Filtrering

Dekantering

Det går ut på att man har en blandning och man låter det tunga, t.ex sanden sjunka till botten. Då blir det två skikt, ett på botten och ett skikt över botten. Sedan häller man bort det övre skiktet  till en annan behållare så att bottenskiktet inte följer med.

Man brukar dekantera vin, men det är många som debatterar om huruvida man ska det eller inte. Man dekanterar också vatten, t.ex vatten ur ett akvarium. 

Filtrering:

Det går ut på att man skiljer partiklar från en vätska med hjälp av ett filtrering redskap, t.ex filtrering papper eller durkslag, som man pressar vätskan igenom. 

Man använder filtrering ganska mycket hemma, t.ex när man kokar kaffe. Man filtrerar också när man gör te för tepåsen innehåller teblad men när man sänker ner tepåsen i vattnet så filtrerats vattnet genom tepåsen och tar med saker ut. Man filtrerar också när man gör pasta, för man häller bort vattnet från pastan genom ett durkslag. 

Kemi i en brustablett

Kemi i en brustablett

Syfte: Att undersöka om en brustablett löser sig snabbare i vatten eller i kolsyrat vatten.

Hypotes: Jag tror att brustabletten kommer lösa sig snabbare i det kolsyrade vattnet eftersom jag tror att molekylerna rör sig snabbare där än i det vanliga vattnet.

Material: Två glas, Två brustabletter, vanligt vatten, kolsyrat vatten och tidtagarur.

Metod: 

1. Jag hällde upp kolsyrat vatten i ett av glasen och vanligt vatten i det andra, jag såg till att ha lika mycket i båda glasen.
2. Jag förberedde två tidtagarur.
3. jag släppte ner brustabletterna i de båda glasen och satte samtidigt på tidtagaruren.
4. När jag såg att den ena brustabletten hade lösts upp så stoppade jag tidtagaruret för den tabletten och när jag såg att den andra hade lösts upp så stoppade jag tidtagaruret för den.
5. Nu hade jag en tid för hur snabbt de båda löste sig och jag kunde se vilken som löste sig snabbast.

Resultat:

Brustabletten löste sig snabbare i det kolsyrade vattnet.

Slutsats:

Egentligen skulle tabletten ha löst sig snabbare i det vanliga vattnet. I det kolsyrade vattnet finns det kolsyra, och ut ur brustabletten kommer det också kolsyra. Vattnet kan bara innehålla en viss mängd med kolsyra så det tar längre tid för brustabletten att lösa sig där. 

Varför vi kan ha fått fel resultat kan bero på att vi inte riktigt såg brustabletterna i vattnet, att vi hade olika temperatur på vattnet, att det var olika mycket vatten i glasen, hur och när man släpper ner tabletterna och hur mycket kolsyra det är kvar i det kolsyrade vattnet.