Frågor Kretslopp

12. Hur fångas nya kolatomer in ett ekosystem?

Kolatomer fångas in i ett ekosystem av växterna i fotosyntesen. Människor eller andra djur kan inte ta upp kol från luften för vi har inget organ för det. Växter däremot kan ta upp atomerna och använder det i fotosyntesen. Då hamnar kolatomerna i t.ex sockret och cellulosan i växten. Så när vi äter växten så får vi i oss kolatomerna. Mer kol kan tillkomma till kretsloppet genom att vi förbränner fossila bränslen som t.ex olja. Då ökas koldioxidhalten och eftersom vi hugger ned så mycket skog så hinner inte växterna ta upp alla kolatomer. Egentligen så får vi inte nya kolatomer till kretsloppet eftersom att det bara är samma atomer som går runt och runt hela tiden. Men kolatomerna i oljan i marken har varit där nere så länge att det nästan blir som att lägga till fler atomer. Det blir ett stort problem när man hugger ner fler träd så att färre kan ta upp dem. 

13. Hur fångas nya kväveatomer in i ekosystemet?

Det kommer nya kväveatomer till kvävets kretslopp genom att kväve fixerande bakterier fixerar kvävet i luften. Egentligen så kan man inte tillföra mer kväve till kretsloppet utan det är samma kväve som går runt i kretsloppet hal tiden. Men när de kväve-fixerande bakterierna fixerar kvävet som är i gasform så blir det möjligt för organiska föremål att ta upp kvävet. när kvävet har blivit fixerat så kan det bli av-fixerat och då blir det kvävegas i luften igen. Det kan också komma från blixturladdningar eller väldigt het förbränning. Då bildas kväveoxider som kan reagera med vatten som blir salpets-syra som sedan kan bli ammonium vilket är fixerat kväve. Människor kan också skapa fixerat kväve genom haber-bosh tekniken. Organiska organismer kan ta upp fixerat kväve. De flesta växter tar upp 

2. Tänk dig att en växt tar upp koldioxid molekyler vid fotosyntesen. Följ kolets väg genom ekosystemet tills det åter blir till koldioxid. Försök hitta så många vägar som möjligt. 

Vår kolatom är i koldioxid form och tas upp av en växt genom klyvöppningarna. Den används i fotosyntesen och hamnar då antingen i sockret eller cellulosan. Växten kan också ”andas” ut lite koldioxid. Kolatomen sitter i växten till någonting äter upp den eller växten dör och förmultnar. När någon äter växten t.ex ett djur så kommer kolatomen byggas in i djurets celler eller så kommer djuret andas ut den. Djuret kan sedan bli uppätet av en människa eller ett större djur, eller så kan djuret dö och förmultna. När en människa får i sig kolatomen genom att äta ett djur eller en växt så kommer kolatomen antingen byggas in i människans celler eller så andas vi ut den. Atomen kan finnas kvar ända tills när människan dör, eller så hamnar den i människans barn. Så klart så kan den också försvinna från kroppen om en bit av kroppen far bort. Men kolatomen i den här människans barn kommer att ha samma resa som i sin förälder. Du kan alltså ha en kolatom som att i din farfars, farfars far i dig just nu. Om människan dör så kommer hen förmultna i jorden eller kremeras då koldioxid far lös i förbränningen. Nu till förmultning. Det är nedbrytare som har hand om förmultning. De bryter ner organiskt material och då andas de sedan ut koldioxiden eller så stannar det i deras kroppar tills de dör eller så kommer det till deras barn o.s.v. Kolatomen kan också hamna i fossilt bränsle som t.ex olja. Det har legat i flera miljoner år under marken och kolatomerna blir koldioxid när vi förbränner dem i fabriker eller i t.ex bilar som bensin.